ÅSIKT

Nedskärningar – till varje pris

Foto: AFP
budgetdisciplin  Ledarna för världens G20-länder möttes i Toronto i helgen. Högst rop på budgetdisciplin hördes från länder med svag tillväxt som Tyskland och Storbritannien.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Göran Persson berättar antagligen fortfarande, med välkänd ödmjukhet, historien om hur han som ny finansminister åkte utomlands för att låna pengar. ”27-åriga finansvalpar i London, på Wall Street och i Paris.” De stora underskotten gjorde att de bestämde över svensk politik. Inte regeringen. ”Den som är satt i skuld är inte fri” och sedan kom saneringspolitiken. Räntorna sjönk. Persson – Finansvalparna 1–0.

Göran Perssons berättelse är viktig och man skulle kunna tycka att det är samma ord som nu hörs från Angela Merkel och David Cameron. Men så är inte fallet.

Borg hyllar britter

”Hökarna svävar över G20”, konstaterade Financial Times inför helgens G20-möte och påpekade det orimliga i att det är länderna med svag tillväxt som skriker högst om omedelbar budgetdisciplin. Tyskland 0,2 procent första kvartalet i år. Och Storbritannien som ska skära djupare och snabbare än någon annan: 0,3.

Anders Borg har märkligt nog hyllat det brittiska sparpaketet.

”Vi måste göra det för att marknaden säger det”, är argumentet. Men marknaden har inte sagt så mycket än. Varken Storbritannien eller Tyskland hade

behövt lägga stora sparpaket nu. Och ekonomen Paul Krugman påpekade att Irland och Spanien ligger ungefär lika illa till, trots att Irland direkt gick in för tuffa nedskärningar och inte Spanien. Det verkar inte ha spelat någon roll för förtroendet i det här fallet.

Annars är regeln att om marknaden tror att underskott är farligt, måste man göra vad marknaden säger även om marknaden har fel. Annars blir det ännu svårare att göra som man vill. Bill Clintons legendariske strateg James Carville muttrade att han inte längre ville reinkarneras som president, påve eller basebollstjärna. Han ville reinkarneras som obligationsmarknaden: ”Då kan man terrorisera alla!”

Följer finansvalparna

Att finansmarknaderna ska styra politiken ifrågasätts allt mer. ”Och vem är ni att prata?” är en ganska naturlig följdfråga. Trots allt var det finansmarknaderna som spekulerade sönder världsekonomin. Var de plötsligt har fått sin oerhörda kompetens att värdera länders ekonomier ifrån är oklart, de kan uppenbarligen inte ens värdera sina egna papper.

Det är en sak att vilja ta revansch på finansvalparna genom att sanera sig fri, en annan att ta varje ursäkt man hittar för att göra som finansvalparna säger. Och det senare är vad Europas högerregeringar just nu gör.

KK