ÅSIKT

Det måste vara rätt från början

Foto: Erik Svensson/scanpix
nya principer Till hösten börjar tusentals studenter läsa på universitet och högskola. Skillnaden nu mot förr är att de sökande har delats in i grupper – något som missgynnar studenter med äldre betyg.
LEDARE

22 JULI 2010. Antagning till högskolan

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Om en dryg månad inleds höstterminen på landets universitet och högskolor.

Tusentals förhoppningsfulla studenter kommer att registrera sig och ge sig i kast med litteraturlistor, föreläsningar och tentamen, precis som varje höst.

Den här gången har dock de förhoppningsfulla valts ut efter nya principer. De sökande har delats in i grupper. Studenter med utländska betyg hamnar för sig, liksom sökande med intyg från folkhögskolor.

Dessutom delas extra meritpoäng ut till gymnasieelever som läst politiskt uppskattade kurser, som till exempel matematik och språk. Det gäller dock inte sökanden vars betyg hunnit bli några år gamla.

Rörigt och orättvist

Det låter rörigt, och det är rörigt. Systemet blir dessutom orättvist, eftersom möjligheterna att få läsa den utbildning man vill till stor del beror på i vilken kvotgrupp den sökande hamnar.

Inte ens högskoleminister Tobias Krantz är nöjd. För Dagens Eko förklarade han att hela frågan måste gås igenom en gång till, ordentligt den här gången. Krantz tänker tillsätta en ny utredning.

Erkänner fel

”Vi får erkänna att vi på alla punkter inte kunde överblicka alla konsekvens-er”, sa Kratz som tycker att en ansvarsfull politiker måste kunna erkänna när saker gått fel.

Så är det, men det betyder inte att en ansvarsfull politiker kan genomföra förändringar utan att i förväg göra allt för att ta reda på att dessa kommer att fungera. Särskilt inte när det gäller enskilda människors försörjning och framtidsplanering.

Just därför förtjänar regeringen all kritik den fått för de ständigt nya beskeden om a-kassan och den än hårdare kritik den fått för hur sjuka människor behandlats.

Ungdomarnas framtid

Nu borde samma kritik riktas mot Krantz och hans företrädare, Lars Leijon-borg. Antagningen till högre studier är nämligen – precis som trygghetssystem-en – en sak ingen ansvarsfull politiker borde röra utan att först noga ha tänkt igenom konsekvenserna. Det handlar om enskilda – och dessutom unga – människors framtid och drömmar.

Regeringen har haft ett digert program. Enorma förändringar har genomförts i ett rasande tempo. Priset för ivern har lite för ofta blivit förslag som inte varit riktigt genomarbetade, konsekvenser som inte kunnat ”överblickas” och hastiga krisutryckningar för att rätta till sådant som gått snett.

Det duger inte. I alla fall inte när det handlar om unga människor och deras framtidsplaner. Ett nytt antagningssystem till högskolan måste vara både genomtänkt och hållbart.

IP

ARTIKELN HANDLAR OM