ÅSIKT

Skolraset går att vända, Björklund

”I denna snårskog av starka intressen gäller det för politiker att orka fokusera på det som är viktigt”

Foto: CASPER HEDBERG
måste styra rätt Utbildningsminister Jan Björklund borde inse att den svenska skolan inte är en atlantångare. Det finns gott om exempel på skolsystem i världen som har förbättrats kraftigt de senaste åren.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

”Att försöka vända resultat i skolan kan jämföras med att vända en atlantångare.”

Det fanns en sådan monumental uppgivenhet i Jan Björklunds kommentar till den internationella Pisa-undersökningen när den kom i vintras. Resultaten för Sveriges del var usla. Björklund lät som  en man utan både vapen och flyktvägar. Han valde en klassisk borgerlig strategi i trängda lägen: att skylla på sossarna. Men det var som att inte ens Jan Björklund trodde på den versionen längre.

Nådde toppresultat – förut

Den svenska skolan ger eleverna allt sämre kunskaper, samtidigt som jäm­likheten minskar. Detta har inte Jan Björklund gjort något åt. Tvärtom.

I dagarna har Aftonbladet startat ­Sveriges största livegranskning. Utgångspunkten är att Sverige för inte så länge sedan hade världens mest jämlika skola, samtidigt som eleverna nådde toppresultat i internationella mätningar. Frågan granskningen ska försöka besvara är vad som hänt. Det är ett spännande journalistiskt projekt. Och svårt.

Alla har åsikter om skolan. Lärarna, föräldrarna. För att inte tala om kapitalstarka friskolekoncerner. Alla har svaret på vad som fungerar bra eller dåligt, i just deras skola.

I denna snårskog av starka intressen gäller det för politiker att orka fokusera på det som är viktigt. Jan Björklund har i huvudsak fokuserat på disciplin. Socialdemokraterna har villigt följt efter.

Skolan är inte en atlantångare. Faktum är att det finns gott om exempel på skolsystem i världen som förbättrats kraftigt på fem-sex år. Oavsett världsdel, politiskt system och BNP-nivå. Enligt en omfattande rapport från konsultfirman Mc­Kinsey är det som förenar skolsystem på Sveriges nivå att de fokuserat på lärarnas och skolledarnas kompetens och status, och agerat snabbt. Kraftigt höjda intagningskrav till lärarutbildningen, massiva insatser i fortbildning och vidareutbildning, bättre kontroll och fler karriärvägar.

Har två uppgifter

Jan Björklund har tagit en del välkomna initiativ: skärpta regler för friskolor, mer muskler åt Skolinspektionen, reformerad lärarutbildning. Att införa någon form av lärarlegitimation är inte heller fel. Men han har nu två uppgifter. Det ena är att han måste sluta ducka för de svåra frågorna: de negativa effekterna av den fria etableringsrätten, det fria skolvalet, av oseriösa friskolor och kommuner som inte klarar sitt uppdrag. Skolan måste bli mer jämlik igen.

Den andra är att snabbt få ordning på den viktigaste siffran i svensk skolpolitik. Och den handlar inte om betyg. Den är att antal sökande per plats på Lärarhögskolan, efter fyra år med Björklund, är rekord­usla 1,4. Så får det inte fortsätta.

Karin Pettersson