ÅSIKT

Europas löntagare får betala för krisen

Foto: Ulf Höjer
Missköter sig I Grekland har de hårda sparkraven under finanskrisen utlöst demonstrationer.
LEDARE

26 MAJ 2011. Eurokrisen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Grekland står på randen till statsbankrutt och politiskt kaos. De spanska väljarna straffade den sittande regeringen hårt i lokalvalen, och sannolikt kommer samma sak att hända i det portugisiska valet om drygt en vecka.

Krisen i Europa – ekonomiskt och politiskt – blir allt djupare.

Den åtstramningspolitik som blivit svaret på bankernas misslyckande kan sammanfattas i några bärande principer. De präglar de regler för ekonomisk stabilitet som nu växer fram, och som består av euro­pakten men också det lagstiftningspaket som EU-kommissionen föreslagit.

Om ett land har offentliga underskott beror det på att de offentliganställda i det landet har för mycket betalt, eller att de är för många.

Regeringen måste prompt sänka de offentlig­anställdas löner.

Det är sådant som kallas ”att sköta sig”.

Och har ett land underskott i sin handel med omvärlden beror det på att alla i det landet har för mycket betalt. Förr löstes det genom växelkurserna. Med euron fungerar det inte. Alltså måste staten reglera lönebildningen, resonerar Europas finansministrar och EU-kommissionen.

”Det handlar alltid om att pressa ner lönerna”, som Europafackets förre generalsekreterare John Monks uttryckte saken.

Aldrig för lite betalt

Det märkliga är att resonemanget inte tycks gälla när förutsättningarna är omvända.

Ingen drar slutsatsen att ett land med offentliga överskott betalar de anställda i den gemensamma sektorn för lite, eller att det är för få som arbetar med välfärd.

Vem har hört svenska politiker tala om överskotten i statsbudgeten som argument för högre löner i vården eller omsorgen? Finansminister Borg tycker tvärtom att ingångslönerna borde sänkas.

Det är inte heller så att stora överskott i utrikeshandeln leder till politiska krav på högre levnadsstandard för befolkningen. Konjunkturinstitutet tycker tvärtom att löntagarna ska hålla tillbaka kraven i den kommande avtalsrörelsen.

När det gäller Kina – och kanske Tyskland – kan omvärlden kritisera handelsöverskotten, men inte i länder som Sverige.

Inte orimligt

Och ändå borde logiken vara den samma. Överskott här är underskott hos någon annan. Och förbättringar av välfärden eller de offentliganställdas villkor är inte orimligare än skattesänkningar.

Anders Borg har sagt nej till att ingå i euro-pakten. Kraven går inte att förena med vår lönebildning, säger han. Men han har inga invändningar mot den nya europeiska stabilitetslagstiftningen, eller mot de grundläggande principerna bakom åtstramningspolitiken.

Att det alltid är löntagarna som ska lösa alla problem med lägre löner.

ARTIKELN HANDLAR OM