ÅSIKT

En ny lönechock från direktörerna

Foto: Illustration: Robert Nyberg
ojämställt Direktörerna måste ta ansvar och ge lågavlönade kvinnor en möjlighet att kunna höja sina löner.
LEDARE

20 MARS 2012. Direktörslönerna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När löner och ersättningar för landets storbolagsdirektörer ska bestämmas råder det nästan alltid fest och yra.

Förra året blev inget undantag.

Dagens Nyheter har sammanställt uppgifterna om direktörernas löner ur de årsredovisningar som hittills kommit in till Stockholmsbörsen, och precis som vanligt har det gått bra för toppcheferna. Många har fått mellan 15 och 20 procent mer i ersättning. Några, som Christian Clausen på Nordea och Magnus Yngens på Husqvarna, har fått mycket mer.

Lönen är en jämställdhetsfråga

Rapporten om direktörernas lönechock kommer mitt i en avtalsrörelse där lönen för 2,8 miljoner anställda ska bestämmas. Nästa vecka löper avtalet för nästan 200 000 som arbetar i butiker och lager ut. I går strandade arbetsgivarna förhandlingarna.

Förhandlingarna om de handelsanställdas löner ställer arbetsmarknadens avgörande fråga.

Är löneklyftorna mellan olika jobb och branscher för stor eller är den för liten?

I praktiken är det en jämställdhetsfråga. Avtalsområden som domineras av kvinnor har i nästan varje fall lägre löner än branscher där männen dominerar.

Kraven avfärdas

Fackförbundet Handels vill tillsammans med majoriteten av LO-förbunden ändra på den saken. Därför ställer förbundet krav på en jämställdhets- eller låglönepott. Lönerna för lågavlönade kvinnor måste kunna öka mer än lönerna för bättre betalda män anser LO.

Vissa arbetsgivare tycker precis tvärtom. Sveriges Hotell- och restauranger krävde i förra veckan att få anställa ungdomar billigare än branschens redan låga löner, och Jonas Milton på Almega anser som vanligt att lönerna i tjänstesektorn ska halka efter.

Från Folkpartiets Jan Björklund och Centerns Annie Lööf kan lönesänkar-lobbyn räkna med politiskt eldunderstöd.

Framför allt avfärdas dock kraven på låglöne- och jämställdhetssatsningar med uppmaningar att ta ansvar. Ansvar för lönebildningsmodellen, ansvar för

industrins konkurrenskraft och ansvar för sysselsättningen. Det är så Svenskt Näringsliv, Medlingsinstitutet och Anders Borg resonerar.

Ingen tar ansvar

Den sortens ansvar kan numer uttryckas med decimaler, nämligen 2,6 procent. Det är de löneökningar industrin enades om, och det är enligt arbetsgivarna också det ansvarsfulla utrymme som finns på andra områden.

Den som arbetar i kassalinjen på varuhuset ska enligt arbetsgivarna visa ansvar och hålla tillbaka sina lönekrav, precis som den som serverar på kvarterskrogen och de anställda på daghem och sjukhus.

Det är märkligt att de kraven inte gäller landets direktörer.

Direktörernas ansvarslöshet ökar risken för konflikter och strejker.