ÅSIKT

Börsregn i dag – öken i morgon

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Getty
De svenska börsbolagen rekordutdelar i år 107 miljarder kronor. Ericssons utdelning ökar med 80 procent. Men en omättlig marknad vill har mer i stället för att långsiktigt satsa i forskning och investeringar som ger unga arbete.
LEDARE

Härliga tider – strålande tider.

De svenska börsföretagen badar i pengar. Ericsson, Volvo, Astra Zeneca, Atlas Copco, SCA redovisar rekordsiffror. Vinsterna bränner i företagens fickor och brinner i form av högre utdelningar. Det märks att Sverige har världens tredje bästa näringslivsklimat.

I år rusar aktieutdelningarna till cirka 107 miljarder kronor. Det är mer än vad både äldrevården och barnbidrag kostar. På endast fem år har aktieutdelningarna fördubblats. År 2002 var de 52 miljarder kronor.

Mycket vill ha mer

Ericsson som redovisar en vinst på 33 miljarder kronor delar ut över 7 miljarder till sina aktieägare. En höjning med 80 procent. Volvos lastbilar räknar in en årsvinst på 13 miljarder kronor och hissar utdelningen från 12,50 till 16,75. Men Volvos miljardvinster och utdelning klassades som illa och fick börsen på dåligt humör.

De som satsar pengar i industriell utveckling ska naturligtvis ha ersättning för detta. Men mycket vill ha mer. I spåren av vinstexplosionen luftas nya bonus- och optionsprogram. Ramqvists, Peterssons och gängets framfart i Skandia tycks glömd, liksom Barneviks pensionsfrossa i ABB.

Två sidor av myntet

Debatten om de jättelika utdelningarna följer två spår. Ett, där en omättlig marknad vill ha allt på en gång. Det andra varnar för att galoppen dränerar företagens långsiktiga utveckling och vill att en större del av vinsterna satsas i forskning, utveckling och ny sysselsättning.

Även Svenska Dagbladet oroar sig i en kommentar över det 107 miljarder stora guldregnet och menar att investeringar och en ”expansiv strategi på sikt gynnar aktieägarna mer än publikfriande utdelningsstrategier”.

Liksom det först värmer gott på ett barn som kissat på sig, så värmer det nu kortsiktigt även i de stora aktieägarnas och hedgefondernas fickor. Men utdelningarnas mynt har också en annan sida. De stora vinsterna har inte uppstått av sig själva.

Att svensk industri nu går så bra beror bland annat på att den har västvärldens största produktivitetsökningar – nära 10 procent enbart under senaste året. Svenska arbetare tillhör de flitigaste, vår fackföreningsrörelse den teknikvänligaste.

Industriavtalet bryts sönder

De senaste tio åren har lönerörelserna inom exportföretagen vilat på industriavtalet. Det har predikat rimliga löneökningar som ger låg inflation, stärkt konkurrenskraft och höga vinster. Ett sådant avtal måste vårdas av alla aktörer. Redan nu pekar industriarbetarna vid ABB på att generösa förmåner sipprat ner till högre tjänstemän och riskerar att helt sätta industriavtalet ur spel. Ändå förbereds nya bonusprogram och sjösätts 80 procent högre vinstutdelningar.

Samtidigt galopperar ungdomsarbetslösheten till en nivå där samhället riskerar att brytas sönder.

Men detta ser och bryr sig inte marknaden om. Den saknar social kompetens.

RJ

ARTIKELN HANDLAR OM