ÅSIKT

Borgs finansplan redan makulatur

Finansministern idylliserar finanskraschen

Foto: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX
Optimist Finansminister Anders Borg ser ljust på framtiden i årets budget, utan att ta hänsyn till den ekonomiska krisen. Han kunde lika gärna ha gått med sin årliga finansplan till pappersåtervinningen.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

23 SEPTEMBER 2008. Anders Borg har otur med tajmingen. Hans stora dag, presentationen av landets budget, skuggas av den stora finansiella krisen. När USA avvecklar sina sista två blödande investmentbanker och pumpar ut 700 miljarder dollar i nödhjälp, blir Borg med nödvändighet förvandlad till statist.

Han får inte ens ordentlig plats med Wall Street-sammanbrottet i sitt eget manus, finansplanen. Han är mer upptagen av klimatologiska markörer som ”orosmoln” och en ”mörk himmel” än av hur världsekonomin, och förstås den svenska, påverkas.

”Turbulenta tider”

Intill det parodiska upprepar Borg att tiderna är ”turbulenta” – mer av besvärjelse än förklaring. Han skriver att finanskrisen beror på att det

varit svårt att bedöma ”vilka institutioner som sitter med kreditrisker”. Aktörerna är annars mycket väl identifierade: från AIG till JP Morgan och bolåneparet Freddie och Fannie.

Finansministern störs måttligt av finanskrisen: ”Penningpolitiken från i somras har mildrat effekterna av oron på de finansiella marknaderna.” Detta är skrivet veckan efter ett ekonomiskt kaos som kallas ett av århundradets värsta.

Finanskrisen kan leda till ”en mild konjunkturavmattning” med en lätt nedskrivning av tillväxtsiffrorna, försäkrar finansministern. En stilla bris, för att använda Borgs metaforer. Redan nästa år, lovar han, kommer den amerikanska bostadsmarknaden att stabiliseras och då lyfter också de stagnerade EU-ekonomierna. Annars tryggas tillväxten av Kina, ”som fortsätter att växa snabbt, opåverkad av de krisande finansiella marknaderna.”

Finansministern förefaller idyllisera finanskraschen och skriva ut Kina ur landets starka integration i det amerikanska finanssystemet.

Borg, eller åtminstone hans stab i departementet, tycks känna sig aningen generade över finansplanens klena huvudavsnitt om världsekonomin. De bygger därför upp alternativscenarier, av vilka ett är påtagligt pessimistiskt. Enligt skräckscenariot driver USA:s finansiella problem fram en recession med betydande negativa följder för världsekonomin. Därmed skadas den svenska exporten. Huspriserna sjunker och med dem hushållens förmögenhet och konsumtionsbenägenhet. Tillväxten måste skrivas ned drastiskt, liksom sysselsättningsnivån. Den ekonomiska nedgången håller i sig ända till 2013.

Lovar snabb vändning

Finansministern avvisar dock denna svartsyn och håller sig till sitt mer glättade huvudalternativ. Det bygger, skriver han, på ”att den finansiella turbulensen ebbar ut under slutet av 2008”. Krisen slut om några månader alltså. Kan denna häpnadsväckande optimism exporteras till USA?

Borg har skrivit en finansplan, i huvudsak utan analys av den aktuella djupa kapitalistiska krisen med centrum i USA. Han lovar att den kommande långtidsutredningen ska återkomma i det ämnet.

Till dess kan hans finansplan arkiveras med påskriften ”utan åtgärd.”

OS

ARTIKELN HANDLAR OM