ÅSIKT

SJUKVÅRD FÖR ALLA? – het fråga i USA-valet

Miljoner medborgare i världens rikaste land saknar rimlig tillgång till sjukvård.

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

26 DECEMBER 2007. Frågan om sjukvårdssystemet har blivit en av de viktigaste valfrågorna inför presidentvalet nästa år.

USA har världens dyraste sjukvård. Omkring 15 procent av landets bnp går dit, ändå står omkring 45 miljoner amerikaner, varav 9 miljoner barn, helt utan vårdförsäkring.

De offentliga systemen garanterar inte att alla är täckta av en försäkring. Många har privata försäkringar, men sådana är dyra. Faktum är att de höga vårdkostnaderna är ett av de vanligaste skälen till att människor i USA går i personlig konkurs.

Hotar den privata marknaden

Frågan har flera decennier på nacken. President Harry S Truman arbetade med den redan på 1940-talet. ”Av de besvikelser jag upplevde som president var den rent personligt mest beklämmande att jag inte kunde slå tillbaka en organiserad opposition mot en obligatorisk sjukförsäkring”, skrev han i sina memoarer.

Nu som då blockeras alla sådana försök av mäktiga privata sjukvårdsföretag och försäkringsbolag, som ser offentliga satsningar som ett hot mot den privata sjukvårdsmarknaden.

De republikanska politiker som tävlar om presidentposten vill i princip inte röra det nuvarande systemet. De talar om skattesänkningar så att fler har möjlighet att köpa privata försäkringar.

Demokraterna är mer offensiva.

Hillary Clinton misslyckades

Hillary Clinton försökte införa en generell sjukvårdsförsäkring redan i början av 1990-talet, när Bill satt i Vita huset. Hon misslyckades, och kritiken mot henne blev så nedgörande att det marginaliserade hennes politiska betydelse för resten av makens presidentperiod.

Vinner hon presidentkampanjen nästa år får hon en ny chans.

Även Barak Obama och John Edwards har ambitiösa program för sjukvården. Obama vill inte göra försäkringen obligatorisk, vilket skulle lämna flera miljoner familjer oförsäkrade, men hans planer skulle ändå radikalt stärka den offentliga sjukvården i USA.

Fram till dess får amerikanerna leva med sin historiska paradox, att miljoner medborgare i världens rikaste land saknar rimlig tillgång till sjukvård.

JB

ARTIKELN HANDLAR OM