ÅSIKT

President Obama?

Det spelar avgörande roll vem som blir president i USA.

Foto: REUTERS
Obamas politiska stjärna steg rekordsnabbt för fyra år sedan när han kandiderade till senaten.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

5 JANUARI 2008. Barack Obama framstår allt mer som en tänkbar presidentkandidat för demokraterna i USA.

Obama är färgad och liberal, en av de få kandidater som faktiskt ställer upp på den beteckningen. Ändå vann han i Iowa, en djupt kristen och ofta konservativ delstat med en 95 procent vit befolkning.

Stort genomslag

Obamas politiska stjärna steg rekordsnabbt för fyra år sedan när han kandiderade till senaten från Illinois. Redan tidigt i valrörelsen ledde han så stort att han kunde resa runt och ge sitt stöd till demokraternas kandidater i andra delstater. Han visade tydligt sina ambitioner.

Genomslaget blev enormt. Han kom snabbt med i alla rikstäckande medier och framstod som en ny kraft i ett demokratiskt parti som vid den tiden var knockat av de konservativas framgångar.

I den meningen är han paradoxalt nog på väg att ”göra en Clinton”. Även Bill Clinton kom från ingenstans och arbetade sig under primärvalen upp till en tätposition. Även Bill marknadsförde sig som en ny sorts politiker, obefläckad av maktspelet i Washington. Då som nu handlade det mycket om retorik, men inte bara.

I den svenska debatten hörs ibland uppfattningen att det inte spelar någon roll vem som styr i Vita huset. Att de underliggande krafterna, ekonomin eller det faktum att USA är den enda supermakten, betyder mer än vem som vinner presidentvalet.

Det ligger en del i det. Den som vill bli president måste underkasta sig vissa grundvillkor. USA:s oljeberoende är ett faktum, liksom krigsmakten och behovet av obscent mycket pengar för att kunna kandidera i presidentvalet. Redan före nomineringen i Iowa hade kandidaterna spenderat motsvarande två miljarder kronor på tv-reklam, politiska konsulter och kampanjorganisationer.

Demokraterna vill lämna Irak

Ändå är det givet att det spelrum som ändå finns i amerikansk politik kommer påverka världsutvecklingen under de kommande åren.

Alla republikanska kandidater lanserar sig som ett religiöst, konservativt alternativ. De vill driva kriget i Irak vidare och Mitt Romney, andreman i Iowa, har lovat att fördubbla antalet lägerplatser i Guantánamo Bay. Oklart vilka han tänker skicka dit.

Demokraterna vill lämna Irak, även om de är oense om när och hur det ska göras. De vill satsa hårdare på klimatpolitiken och är mer liberala i sociala och moraliska frågor. Obama, Clinton och Edwards vill införa en offentlig sjukvårdsförsäkring. Republikanerna vill att marknaden ska hantera frågan.

Obamas seger prövas

Det spelar roll vem som blir president i USA. Alla som tvivlar på det påståendet kan gå åtta år bakåt i tiden och fundera på hur världen hade sett ut i?dag om Al Gore hade valts till president istället för George W Bush.

I nästa vecka väntar primärval i New Hampshire, en mer ”medelklassig” delstat där de väljare som inte redan tagit ställning för ett parti brukar ha större inflytande även i primärvalet.

Då prövas Barack Obamas seger från Iowa.

JB