ÅSIKT

Samtala i stället

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP
KÄRNVAPEN I IRAN? Här är en av Irans Shahab 3-missiler som kan bära kärnvapen. Frågan om Irans eventuella kärnvapen har nu hamnat i FN:s säkerhetsråd.

Irans eventuella kärnvapen har än en gång diskuterats inom Internationella atomenergikommissionen, IAEA. I onsdags beslöt man att hänskjuta frågan till FN:s säkerhetsråd. Läget riskerar därmed att bli än mer låst.

Vad händer i säkerhetsrådet? Förmodligen inte mycket.

Ryssland och Kina kommer att blockera förslag om sanktioner. Bilden av ett impotent och handlingsförlamat FN kommer att basuneras ut från amerikanskt håll, liksom kraven på en militär ”lösning”.

Upptrappningen liknar oroväckande mycket förspelet inför Irak-kriget.

Oppositionen trängs tillbaka

Iran är dock inte Irak. Den iranska regimen präglas av en hårdför islamism.

Tyvärr har den iranska demokratiska oppositionen trängts tillbaka. Den finns dock och det är viktigt att omvärlden gör allt för att stödja den.

När Irans president gjorde sitt uppseendeväckande uttalande om Israel och förintelsen fick han kritik i det egna parlamentet. Kampen mot kärnvapen förs också inom det iranska samhället.

Om världssamfundets linje bara blir att hota med repressalier lär inte den demokratiska oppositionen i Iran få det enklare. Tvärtom ökar uppslutningen kring de konservativa krafterna när det yttre hotet ökar.

Säkerhetsgarantier

Förre chefen för FN:s vapeninspektörer, Hans Blix, har efterlyst en förhandlingsstrategi med Iran som går ut på att se till hela regionens säkerhet. Han förordar en kärnvapenfri zon i Mellanöstern, där också Israels ansvar betonas.

Ambassadören Erik Pierre är inne på liknande tankar. I Svenska Dagbladet skrev Pierre nyligen att Iran borde ges säkerhetsgarantier och på så sätt förmås att avstå från sitt kärnvapenprogram.

Fred och avspänning handlar i grunden om känslan av säkerhet. Alla parters känsla av säkerhet.

Det är inte konstigt om Iran upplever viss brist på säkerhet.

Grannen Irak är för närvarande inte något större hot men i framtiden vet ingen hur landet agerar. 1980-talets krig mellan Iran och Irak finns fortfarande i minnet.

Det finns i dag 130Ì´1;000 amerikanska soldater i Irak och många bedömare tolkar det amerikanska agerandet som att permanenta militära baser håller på att upprättas. Vägg i vägg med Iran.

USA-baser

Amerikanska baser finns också i Afghanistan, i Turkiet och snart i Pakistan. Samarbetet mellan USA och Indien om kärnkraften förändrar förstås också säkerhetsbilden. Israel har dessutom kärnvapen.

Överenskommelsen mellan EU och Iran 2004 innebar att en arbetsgrupp om säkerhetsfrågor skulle tillsättas. USA var dock kritiskt till en sådan. Säkerhetsfrågorna kom aldrig in i förhandlingsprocessen.

Nordkorea lockas

Det är en helt annan hållning än den USA uppvisar gentemot Nordkorea som faktiskt har kärnvapen.

Där sker regelrätta förhandlingar med regimen och där ges också ”morötter” i form av säkerhetsåtaganden och diplomatiska förbindelser.

Det behövs något liknande i fallet Iran.

Måtte EU och FN fortsätta att välja

dialogens väg framför den amerikanska militarismens.

HK

ARTIKELN HANDLAR OM