ÅSIKT

Turkiet är en del av Europa

Foto: VERONICA KARLSSON/Reuters
Skulle öka trovärdigheten Ett EU-medlemskap för Abdullah Gül och hans Turkiet skulle både ge större möjligheter till fred och säkerhet i världspolitiken samt ge Europa en chans att påverka Turkiet i en mer demokratisk riktning. OBS: MONTAGE
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Turkiets president Abdullah Gül är just nu på statsbesök i Sverige. Det är bra att banden mellan Sverige och Turkiet stärks, inte minst eftersom ungefär 100 000 svenskar har sina rötter i just Turkiet.

Turkiet har alltid varit en del av Europa. Landet, och dess invånare, har spelat en viktig roll i europeisk politik och kultur sedan urminnes tider. Den myllrande världsmetropolen Istanbul är Europas största stad. Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Turkiet i 250 år.

Förhandlingarna går trögt

Sedan 2002 styrs Turkiet av det moderat islamistiska AK-partiet. Abdullah Gül är en av partiets grundare. I början av 2000-talet genomförde partiet en liberalisering och modernisering av Turkiet. Situationen för mänskliga rättigheter och minoriteter förbättrades. Det ledde fram till att EU år 2005 godkände Turkiet som kandidatland. Men förhandlingarna om EU-medlemskap har gått trögt och sedan flera år råder i praktiken stiltje.

Det är en olycklig utveckling. Turkiet är till ytan lika stort som Sverige och ­Norge tillsammans och har ungefär 80 miljoner invånare. Till skillnad från ­Europa är befolkningen ung och ekonomin går mycket bra. Ur ekonomisk synvinkel vore det en stor tillgång för ett allt mer ålderstiget EU att ha Turkiet som medlem.

Ett turkiskt medlemskap skulle även bryta EU:s karaktär av kristen klubb och fungera som en brygga mellan Europa och den muslimska världen. Det skulle ge EU ökad trovärdighet och bättre möjligheter att agera för fred och säkerhet

i världspolitiken.

Att EU-förhandlingarna kört fast beror både på islamofober i Europa som drivit en hetskampanj mot Turkiet och på att den turkiska regeringens engagemang svalnat.

De senaste åren har AK-partiet antagit allt mer auktoritära drag och respekten för de mänskliga rättigheterna har försämrats. Turkiet är i dag det land i världen med flest journalister i fängelse. ­Sedan 2006 har antalet fångar i landet fördubblats. Även förföljelsen av kurderna har tilltagit och det sitter i dag ungefär 10 000 personer i fängelse bara på anklagelsen att de är medlemmar i förbjudna organisationer, som kurdiska PKK.

Stora möjligheter att påverka

I dag pågår fredsförhandlingar mellan Turkiet och PKK. En ny konstitution håller­ på att tas fram och utvecklingen är inte på något sätt given. EU har stora möjligheter att påverka Turkiet i mer demokratisk riktning och mot en lösning av den kurdiska frågan.

Det som behövs är en omstart i förhandlingarna om turkiskt EU-medlemskap.

ARTIKELN HANDLAR OM