ÅSIKT

Natoutredning är bara slöseri

Foto: Magnus Sandberg
Annie Lööf (C) under gårdagens presskonferens på Folk och försvar. Precis som nya moderat­ledaren Anna Kinberg Batra vill hon tillsätta en Natoutredning
LEDARE

12 januari 2015. Folk och försvar.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Många inom Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska etablissemang drömmer om att gå med i Nato.

Just nu är de alla samlade på samma hotell under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Och trots att inte en enda programpunkt handlar om den västliga försvarsalliansen lyckas de likväl hela tiden komma in på ämnet.

Anna Kinberg Batra sa i sitt installationstal som Moderaternas partiledare att hon vill tillsätta en Natoutredning i samband med det försvars­beslut som tas senare i år.

I går hängde Annie Lööf och Jan Björklund på.

Både Margot Wallström och Peter Hultqvist har avfärdat förslaget men det finns en hake.

I decemberöverenskommelsen kom regeringen och Alliansen överens om två olika saker.

Dels att största block ska få regera och få igenom sin budget. Och dels att samarbeta inom områdena energi, pensioner och försvar.

Det finstilta verkar vara att de borgerliga partierna har för avsikt att slänga in Natofrågan i diskussionen.

Decemberöverenskommelsen var försåtsminerad.

Fred i över 200 år

I sak är en Natoutredning slöseri med skattemedel. Den militära alliansfriheten är i grunden en politisk och ideologisk fråga – det finns inget rätt eller fel utan olika värd­eringar.

Om man är för Nato vill man självklart utreda frågan eftersom själva utredningen är ett steg mot medlemskap.

Är man i stället motståndare vill man lika självklart inte utreda den.

I Sverige har vi haft fred i över 200 år tack vare vårt geografiska läge, tur, skickliga politiker och militär alliansfrihet. Den som vill ändra världens kanske mest framgångsrika säkerhetspolitik behöver övertygande argument.

Den som vill gå med i Nato har bevisbördan.

Genom medlemskap lovar vi länder från Turkiet till Kanada att försvara dem i händelse av attack. Vi kliver in under USA:s kärnvapenparaply och vi minskar vår möjlighet att driva en självständig politik vid en kris till ett minimum.

Historiskt är det just genom att ha många olika handlings­alternativ som vi hållit oss utanför kriser.

Stark folklig förankring

Vår nationella suveränitet och självständiga röst i världen är ingen detalj i marginalen.

Alliansfriheten har sedan länge en stark folklig förankring.

Vilken roll vill vi att vårt land ska spela globalt? Hur vill vi påverka andra? Vilka värden vill vi stå för?

Sådana frågor besvaras inte av utredningar, de besvaras i val.

ARTIKELN HANDLAR OM