ÅSIKT

S bör inte vara Henry Kissinger

Sverige borde stå upp för Västsaharas frihet

Nobelpristagaren Henry Kissinger drev den realistiska utrikespolitiken till nya nivåer.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ett lika välkänt som dementerat uttalande av USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger lyder: "Där bor bara 90 000 människor. Vem bryr sig?".

Det påstås ha handlat om Bikiniatollen på Marshallöarna där USA provsprängde kärnvapen, och nej, ingen brydde sig.

Henry Kissinger har kommit att personifiera den skola inom internationell politik som brukar kallas "realism". Dess främsta ideologiska rival benämns "idealism", eller den liberala skolan.

I statens intresse

Realisterna argumenterar utifrån att världspolitiken i grunden handlar om en balans mellan staters olika egenintressen. Idealisterna hävdar att det även finns vissa värden, som mänskliga rättigheter, och internationella organisationer, som FN, som bygger på gemensamma intressen.

Realisterna fnyser åt detta hela vägen till skyddsrummen.

Men en idealistisk utrikespolitik handlar om att leva upp till sina värderingar och om insikten att demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter också skapar säkerhet och utveckling. Eller som Anna Lindh uttryckte saken: "människovärdet är grunden".

Svensk utrikespolitik

Sverige brukar bygga sin utrikespolitik på en blandad kompott av dessa tankegångar. I närområdet är vi realister, den ryska björnen är ett i högsta grad geopolitiskt problem och en rival kring Östersjön.

Men ute i världen prövar vi våra vingar och drömmer om alla folks frihet och hela världens fred.

Det var den befästa garnisonsstat som Olof Palme basade över som gav nationell säkerhet. Men samtidigt flög vårt namn över världen, vi stod på de svagas sida och sa sanningar ingen annan vågade.

Och vår ryggrad gav oss stolthet och inflytande.

Varuhus

Realism hemma - idealism ute i världen, har varit Sveriges och Socialdemokraternas utrikespolitiska linje under lång tid.

Men det var innan Marocko i september stoppade landets första Ikea-varuhus.

Freedom house, en tankesmedja som mäter bland annat pressfrihet, ger Marocko i denna fråga betyget "inte fritt", samma som Saudiarabien. Enligt Amnesty anklagas journalister och aktivister för "terrorism" om de kritiserar kungen. Tortyr förekommer och yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet begränsas.

Västsahara

Sedan 1975 ockuperar Marocko landet Västsahara och slår ner stenhårt på de sahrawier som arbetar för att återfå sitt lands frihet. Sverige har sedan många år stått på deras sida. Socialdemokraterna har kongressbeslut på att Västsahara ska erkännas på samma sätt som Palestina.

Men, som sagt, sen ville alltså Ikea etablera sig med fem varuhus i landet.

Marocko är en skurkstat där allt är politik och i oktober kom en delegation från kungariket till Sverige för att sätta press på vår regering att böja sig för deras krav.

Marocko glada

Sen gick det fort. I december gjorde Sverige helt om och överklagade en EU-dom som gick Västsaharas väg. I fredags gick regeringen ut med att den inte tänker erkänna Västsahara.

Det svenska näringslivet kan andas ut.

Och igår meddelades att Marocko och Sverige nu ska samarbeta om att skicka tillbaka hundratals nordafrikanska gatubarn som befinner sig i Sverige.

Billy-bokhyllor

Henry Kissinger skulle inte kunna ha gjort det bättre. I valet mellan våra principer och vårt egenintresse tog vi det senare.

Det är så realpolitik fungerar, den starkaste vinner.

Tyvärr kan priset bli högt, för Sverige är ett av de länder som representerat hoppet för Västsaharas folk. Om hoppet släcks och ockupationen bara fortsätter är det en öppen fråga vad de förtryckta och förslavade gör med sina bojor.

Med lite otur kan även västra Afrika om några år se ut som mellersta östern gör i dag. Men förhoppningsvis hinner det säljas många Billy-bokhyllor innan dess.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Anders Lindberg