ÅSIKT

Dags att riva flyktinglagen

Sammanlagt korsade 211 000 flyktingar gränsen under oktober 2015, i år räknar myndigheterna med omkring 4 000. Ett år har gått och flyktingkrisen är på väg in i en ny fas.
LEDARE

LEDARE. Flyktingkrisen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Grekiska kustbevakningen är inhyst i ett tidigare hamnmagasin i Pireus utan­för Aten. Officerarna har bländande vita uniformer och pratar om humanitet och mänskliga rättigheter. Här håller även EU:s gränsmyndighet Frontex till.

Grekland stod i första ­linjen när flyktingkrisen träffade Europa förra hösten. Ungefär en miljon männ­i­skor klev i land från små rangliga båtar och fortsatte norrut längs den så kallade Västra balkanrutten. Kustbevakningens personal arbetade dygnet runt med att rädda nödställda tills metallen smälte och ­motorerna gick sönder.

Men nu är det över.

Under september kom i genomsnitt 103 flyktingar per dag till de grekiska öarna. I oktober är det ungefär 120, vilket ska jämföras med över 10 000 vissa dagar i fjol.

Sammanlagt korsade 211 000 flyktingar gränsen under oktober 2015, i år ­räknar myndigheterna med omkring 4 000.

De volymer som motiverade tvärstoppet, de stängda gränserna, taggtråden och Anders Ygemans allvarliga min i tv ligger ett helt år bort. Numera är Västra balkan­rutten stängd, liksom Turkiets gräns mot ­Syrien. Det påverkar även oss.

Under första halvåret 2016 sökte knappt 23 000 människor asyl i Sverige. Migrationsverket har skurit ner sin prognos till 34 500 för hela året. I stället för systemkollapsen avvecklas nu tillfälliga asylboenden i rasande fart eftersom det kommer för få asylsökande. Bert Karlssons flykting­imperium har varslat hundra­tals anställda.

Problemet ute i kommunerna är att flyktingkrisen är på väg in i en ny fas som handlar om integration. Där är frågorna långsiktiga: om bostäder, jobb och samhällsservice och om att ge möjlig­het till våra nya landsmän att rota sig här.

Paradoxen är att de till­fälliga regler som Sverige införde för att stoppa flyktingströmmen nu främst har ­effekten att de lägger ­krokben för integrationen.

Att vi aktivt hindrar återförening av familjer kanske låter som en nödvändig uppoffring mitt i en kris när systemkollaps hotar, men hur rimligt är det tolv månader efter krisen?

Regeringen, och fram­för allt Miljöpartiet, pratar gärna om att vi behöver lagliga vägar in i Europa men har samtidigt stramat åt den viktigaste lagliga vägen.

Om Migrationsverket får rätt och antalet asylsökande ligger kring 34 500 är det svårt att se motivet bakom att fortsätta splittra ­familjer. Dessa delar av de tillfälliga stopp­reglerna ­borde ­därmed kunna ­avvecklas redan nu.

Men, invänder någon, kan inte flykting­strömmen öka igen?

Jo, antagligen.

Vi kommer att få vänja oss vid en värld där männi­skor rör sig mer än tidigare, både på flykt och för att ­söka arbete. Men det behöver inte ske okontrollerat som i höstas.

Sverige skulle förmod­ligen långsiktigt kunna ta emot och integrera omkring 100 000 människor per år, långt över årets nivå men inte så många som kom 2015.

Det finns också flera ­risker i omvärlden. Situa­tionen i Turkiet är instabil och flyktingströmmen där­ifrån kan öka. Anfallen mot storstäderna Aleppo och Mosul i Syrien respektive Irak kan driva ytterligare hundratusentals människor på flykt. Och Pakistan har aviserat att de i november troligen kommer att börja utvisa 1,5 miljoner afghaner som vistas i landet.

Allt det här kommer att ställa nya krav på Europas gemensamma flykting­politik och, förhoppningsvis, driva fram fler gemensamma lösningar än bara högre murar.

Men tills det händer ­behöver Sverige ta saken i egna händer och hyvla ner de trösklar som finns för att integrera de männi­skor som redan har sökt skydd här. För de flesta kommer till slut att få ­stanna, och bli en del av den mosaik som är ­Sverige. Och det är lätt att förställa sig hur ­fasansfullt det vore att hållas åtskild från sin familj, särskilt om ens nära och kära ständigt skulle vara ­utsatta för livsfara.

En sämre start för ett liv i Sverige är svår att ­tänka sig.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Anders Lindberg