ÅSIKT

När p-piller gör ont

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I går berättade Aftonbladet om 19-åriga Jeanette. Hon är en av de tre unga kvinnor i Sverige som under våren har avlidit av blodproppar i lungorna. Alla tre hade ätit p-piller.

När jag skriver det här pågår en omröstning på aftonbladet.se. Nästan 65 procent av läsarna är rädda för att få blodproppar av p-piller. Men risken är egentligen liten.

Forskarna räknar med att två av 10 000 kvinnor drabbas. Personer som röker eller har anlag för blodproppar löper störst risk, säger läkarna.

Talet om ”p-pillerdöden” är med andra ord överdrivet. P-piller är för de allra flesta kvinnor ett effektivt medel mot oönskade graviditeter. Inte en dödsfälla.

Ändå är berättelserna om biverkningarna alldeles för många. Det är tjejer som får högt blodtryck, humörsvängningar, minskad sexlust, mellanblödningar, ständig huvudvärk – you name it – av sina p-piller. Men som möter föga förståelse från sjuksköterskor, barnmorskor och läkare.

I Expressen säger Elin Rudberg, 23, att det är för slappt när recepten skrivs ut: ”Oftast får man ingen information alls om bieffekterna.” Hon har själv fått olika besked av olika sjuksköterskor och läkare.

– Nu när man är lite äldre vågar man ju stå på sig, men det är förstås en annan sak för de yngre. Bara att få göra en undersökning kan vara svårt på en del ställen, säger hon.

I höst ska Läkemedelsverket utreda om det går att förutsäga kvinnors risk att få blodproppar av p-piller. Sedan ska Läkemedelsverket bedöma om det borde göras regelmässiga blodprov på kvinnor som begär p-piller.

Det är inte en dag för tidigt. Kvinnors biverkningar av p-piller måste tas på allvar.

Om män hade ätit p-piller hade läkarvetenskapen knappast visat samma slöhet inför biverkningarna. Orättvisorna mellan könen märks inom medicinen. Även där betraktas kvinnan som ”det andra könet”. Hennes kropp och krämpor har aldrig ansetts lika intressanta och statusfyllda att utforska.

Kvinnorna får ta konsekvenserna. Osäkerheten kring biverkningarna – hur många är de och hur stora? – gör att många unga tjejer väljer bort p-piller. Skyddar de sig inte på annat sätt ökar risken för oönskade graviditeter.

Folkhälsoinstitutet vill minska antalet tonårsaborter. De har bland annat föreslagit subventionerade preventivmedel och bättre information om så kallade ”dagen efter-piller”. Lika viktigt är det att stärka vetenskapen och informationen om p-pillers biverkningar. Så kan fler unga kvinnor känna sig trygga i sina val av preventivmedel.

Men graviditeter och aborter är inte bara tjejernas ansvar. It takes two to tango, som man säger. När blir p-piller lika tillgängliga för män som för kvinnor?

Åsa Petersen

ARTIKELN HANDLAR OM