ÅSIKT

Bortskämda ungar – ni bara förstör

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Jag önskar att jag kunde tänka att vänsterextremisterna krossar och förstör i de­speration. Att de skiter i ett samhälle som skiter i dem. Jag kan inte tänka så. För bakom maskerna och de svarta kampkläderna gömmer sig sällan några marginaliserade personer. Efter upploppen kan många av aktivisterna lugnt gå hem till sina medelklassför­äldrar och konversera litteratur över middagen.

På måndagskvällen vandaliserades centerpartiets lokaler i Jönköping för andra gången. Den senaste tiden har det vänsterextrema ”Osynliga partiet” tagit på sig en lång rad attentat. Centerlokaler, arbetsförmedlingar och polisstationer har fått sina fönsterrutor krossade. ”Petar ni i las går c i kras”, sprejades på en husgavel i Kalmar.

På första maj skulle nätverket ”Reclaim the city” (utan att ha sökt tillstånd från polisen) tåga från Odenplan till Sergels torg i Stockholm. På vägen slog det slint. Skyltfönster krossades. Stolar från uteserveringar användes som tillhyggen. Sammanlagt greps 130 personer. Två anhölls för våldsamt upplopp.

Övervåld från polisen, som bland annat

förekom under Göteborgskravallerna, kan aldrig accepteras. Men våldsamma upplopp hjälper knappast till att minska polisvåldet.

Vänsterextremisterna tror att de är klass­kämpar. Men de kämpar inte. De bara förstör. På vilket sätt tänker de sig att stolar genom skyltfönster hjälper den ensamstående mamman i förorten eller invandrarkillen som aldrig får något jobb?

Vänsterextremisterna stjäl uppmärksamhet och samhällsresurser som behövs mycket bättre på helt andra platser, hos helt andra människor. De roffar hänsynslöst åt sig av vårt gemensamma.

Sverige har en fredlig kamphistoria. Vår

arbetarrörelse växte sig stark med hjälp av

reformism. Allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag, de allra första kraven, fick gehör eftersom arbetarna höjde sina röster gemensamt: ”Så här kan ni inte behandla oss, vi är inte er boskap, nu får det vara nog!”

Det var nykterhet, arbetarmoral och stolthet som gällde.

Jag undrar: Hur stolta skulle de första klasskämparna vara över ”Osynliga partiet”? Killar och tjejer som solkar ner första maj. Som försöker bryta ner den politiska demokrati som den tidiga arbetarrörelsen byggde upp.

Det spelar ingen roll om extremisterna kommer från höger eller från vänster. De är

lika fel ute. I Sverige finns ingen anledning att föra något annat än fredlig politisk kamp. Man behöver inte gilla politiken, men om man tror på demokratin måste man respektera det politiska systemet.

”Osynliga partiet” verkar inte tro på demo­kratin. Okej. Då är de inga klasskämpar. Då gör de gemensam sak med fascister och andra.

Hoten och våldet mot politiker ökar. Kommunalråd får sina hem beskjutna. Fritidspolitiker trakasseras. Centerpartiets lokaler vandaliseras för att de vill försämra anställningstryggheten för unga. Ett sällsynt dumt förslag, men tror verkligen vänsterextremisterna att krossade skyltfönster ändrar på något? Att det är en effektiv protest mot nyliberal politik?

Bortskämda ungar. Väx upp.

Åsa Petersen

ARTIKELN HANDLAR OM