ÅSIKT

Partiledarna fick det riktigt hett om öronen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

I höst ska 440 000 ungdomar rösta för första gången. Det är sex procent av alla som har rösträtt. Självklart ville partiledarna vinna de ungas hjärtan när de möttes i Ungt val-debatten i TV 4. Ungt val är ett samarbete mellan Aftonbladet och Lunarstorm.

Bara Göran Persson hade i vanlig ordning statsmannamässigt röd slips. De andra herrarna – Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Lars Ohly – hade kastat sina slipsar. Förmodligen var det ett smart drag, för att kunna andas ordentligt i studion. De ungas frågor var betydligt hårdare än frågorna som politiska stjärnreportrar brukar ställa. Dessa framstår efter detta mest som veklingar.

Maud Olofsson fick det hett om öronen allra först. ”Varför vill du ge makten åt arbetsgivarna och införa Frankrikemodellen?” undrade Said. ”Varför skulle unga vara mindre värda, varför ska vi ha sämre anställningstrygghet?” fyllde Jesper på.

Maud Olofsson malde på om att ”unga står längst bak i kön på arbetsmarknaden i dag, de måste få stå längst fram, måste få chans att visa upp sig.”

Lars Ohly fick in debattens första fullträff: ”Varför ska unga under 26 år riskera att förlora jobbet om de blir gravida, går med i facket eller säger nåt som arbetsgivaren inte gillar?”

Agrin berättade om hur hennes vardag har sett ut. Om hur det är att vilja jobba, att kämpa för att komma in på arbetsmarknaden, men inte lyckas. ”Jag sökte servitrisjobb. Det var inte så att jag ville bli statsminister eller nåt, men jag fick alltid höra att jag inte hade nog med erfarenhet.”

Göran Persson tog inte frågan om ungdomsarbetslösheten på nog stort allvar. Sin vana trogen talade han om att vi har en svår period bakom oss, men nu kommer jobben – även till de unga. Persson konstaterade lättvindigt att han ”är mer orolig för en långtidsarbetslös som är 60 än för en som är 20”.

Partiledarna lyckades inte ge de unga särskilt raka svar om ungdomsarbetslösheten. Låt oss hoppas att de tar med sig de ungas frågor in i valrörelsen, att de fick en tankeställare.

Debattens andra stora fråga var rasismen. Göran Persson tog avstånd från religiösa friskolor: de gör att unga inte möts. På frågan om hur vardagsrasismen ska bekämpas hummade Fredrik Reinfeldt något smått obegripligt om att ”i Sverige har vi varit dåliga på att ge människor chansen att vara som de vill.” Som vanligt sa Reinfeldt inte ett ord om faran med etnisk diskriminering och strukturell rasism.

Sedan var det Lars Leijonborgs tur att få det hett om öronen. ”Min mamma har städat dina kontor och tunnelbanor i 20 år. Tycker du ändå att hon ska behöva göra ett språktest för att få bli svensk medborgare?” frågade en kille i publiken.

Maria Wetterstrand höll med honom. ”Man ska få vara medborgare i det land man lever och verkar i. Ingen har velat testa mina kunskaper i svenska”, sa hon.

Ungas frågor skiljer sig inte nämnvärt från de äldres. Politiskt engagemang, vad hjärtat klappar för, behöver inte vara en fråga om ålder. Men unga har ett sätt att fråga och tycka som är rakt på sak. Som livar upp politiken.

Åsa Petersen

ARTIKELN HANDLAR OM