ÅSIKT

De ler förnöjt – men vi är sämst

Foto: Jerker Ivarsson
Jublande gäng Sverige är världens fjärde mest konkurrenskraftiga ekonomi – inte konstigt att regeringen ler nöjt. Men enligt nya siffror är vi det OECD-land med störst skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda, något som kostar Sverige 34 miljarder per år.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I förra veckan presenterade Statistiska centralbyrån, SCB, siffror som visar att svensk ekonomi fortfarande går för högtryck. Under första kvar­talet av 2011 växte BNP med 6,4 procent och den starka tillväxten från 2010 håller i sig.

Några veckor tidigare presenterade International Institute for Management Development sin lista över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Även här gör Sverige bra ifrån sig.

Alla glada, alla nöjda. Man pratar gärna om att svensk ekonomi är lika stark som Pippi Långstrump, och gänget i Rosenbad jublar gärna över att få administrera världens fjärde mest konkurrenskraftiga ekonomi.

Lavinartad ökning

Men det finns saker vi inte pratar om, saker vi inte jublar åt.

Exempelvis detta: Sverige är råuselt på att få in invandrare på arbetsmarknaden.

Enligt nya siffror är vi OECD-landet med störst skillnaderi sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda.

Samtidigt växer arbetslös­heten bland unga invandrare lavinartat. 2008 var var femte invandrad mellan 19 och 24 utan arbete. I dag saknar var tredje

invandrarungdom i Sverige ett jobb, totalt rör det sig om 19 500 personer.

Skrämmande siffror

På bara ett år har arbetslös­heten bland unga invandrare ökat med tre procent. Än mer skrämmande blir det när man ser att arbetslösheten bland svenskfödda i samma åldersgrupp sjunkit med tio procent under samma tid. Konjunktursuppgångarna verkar inte göra någon skillnad för en del människor. Jobben kommer inte.

Nu varnar arbetsförmedlingen för att de här ungdomarna kan komma att slås ut helt från arbetsmarknaden. Redan visar siffror att det är dubbelt så vanligt att invandrarungdomar fastnar i långtidsarbetslöshet som att svenskfödda gör det. Nationalekonomen Jan Ekberg vid Linnéuniversitetet har i en

rapport till regeringen visat att för varje procentenhet som arbetslösheten bland invandrare minskar så förstärks de offentliga finanserna med cirka 0,14

procent.

Enligt uträkningar publicerade i tidningen Veckans Affärer skulle statskassan årligen förstärkas med 34 miljarder kronor om man kunde få upp sysselsättningen bland utrikes födda till samma nivå som för svensk­födda.

Stor förlust för landet

På grund av företagens och politikens tröghet och trångsynthet går vi alltså miste om ungefär lika mycket pengar som kostnaden för hela rättsväsendet. Varje år. Att svensk ekonomi växer snabbt är bra, men ­nöjda leenden från regering och näringsliv hjälper liksom inte när stora delar av arbetsmarknadspolitiken får underkänt.

Det är på tiden att besluts­fattare och företag visar lite muskler i integrationsfrågan.

ARTIKELN HANDLAR OM