ÅSIKT

Vi löser inga problem genom att flina nöjt

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Peter Wixtröm
Statsministern är supernöjd.
LEDARE

Dagens Nyheter ska bli en mer positiv tidning. Det meddelade chefredaktören Peter Wolodarski i förra veckan. Tidningens redaktion ska leta upp positiva händelser och inte ignorera positiv statistik.

"Om journalistik är en jakt efter sanningen måste den bild vi målar upp av samhället bättre spegla verkligheten", skrev chefredaktören sedan.

Och i helgen kom så det första steget på vägen mot en mer positiv tidning, när DN publicerade en undersökning från stiftelsen Gapminder och undersökningsinstitutet Novus som mäter svenska folkets kunskaper om världen.

Så här är det: Människor lever allt längre, läskunnigheten ökar, allt fler låter vaccinera sina barn. Antalet döda i krig har minskat och andelen extremt fattiga har under de senaste 20 åren brant gått ned.

Men vi tror att utvecklingen går åt det andra hållet. Vår bild av världen är antingen föråldrad eller rent felaktig.

Världen inte svartvit

Enligt hälsoprofessor Hans Rosling visar svaren som DN redovisar att många svenskar är fast i en Tintin-värld, med en svartvit bild av fattiga och rika länder, en värld som inte längre finns kvar.

Kanske bär medierna en skuld här. Det är utan tvivel så att världen på många sätt faktiskt blir bättre, men vi vet inte om det.

Samtidigt är det ju så att allt inte blir bättre. Världen är, som sagt, inte svartvit. Även om fattigdomen i världen halverats så ökar klyftorna, till exempel. Och på miljöområdet kan man se hur koldioxidutsläppen ökar.

Nåväl.

Wolodarski skrev i sin text förra veckan att en allt för svartsynt nyhetsrapportering är ett svek mot det journalistiska uppdraget som riskerar att bidra till att publiken vänder bort blicken.

Serveras människor allt för många berättelser om offer och orättvisor så blir de avtrubbade och likgiltiga, tycks han mena.

Ibland stöter man på det där även i svensk inrikespolitisk debatt, att Sverige är mycket bättre än vad vi verkar vara bekväma med att erkänna.

Den hållningen företräds nu först och främst av Moderaterna.

De är supernöjda

Härförleden höll partiet stämma i Norrköping där de berättade att allt i Sverige just nu är toppen. De är supernöjda och all kritik mot det reinfeldskta projektet är att betrakta som svartmålning av Sverige. 

Det är inte sällan som vänstern kritiseras på det där sättet, att man för ofta beskriver Sverige som en sönderprivatiserad skurkstat på väg mot undergången och att människor inte känner igen sig i den bilden.

Så är det kanske. Men frågan är om ett nymoderat flinande över att alla kurvor pekar åt rätt håll - samtidigt som det faktiskt finns människor upplever att allt går nedåt - också bidrar till likgiltighet.

En politiker - eller journalist - som belåtet lutar sig tillbaka och säger att det kommer ordna sig är ingen tröst när människor känner oro över sakernas tillstånd.

Och uppfattningen att livet på något sätt kanske är bättre utan fas 3, rekordarbetslöshet, sjunkande skolresultat, skenande socialbidragsutbetalningar, dåliga trygghetssystem, vanvårdsbolag och ökande klyftor finns i alla fall lite varstans i det svenska samhället.

Den uppfattningen kommer man inte till rätta med genom att gasta om svartmålning eller att skriva positivt om helt andra saker.

ARTIKELN HANDLAR OM