ÅSIKT

Du skattar redan för dina släktingars arv

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Svensk höger höll på att gå i bitar av ilska i förra veckan.

LO hade fräckheten att föreslå en skattereform och vad värre var – de föreslog att arvsskatten skulle återinföras i någon form.

Arvskatt! Det finns tydligen inget som provocerar mer i en tid där klyftorna ökar, dollar­miljonärerna blir fler och där arbete beskattas högre än kapital.

Men arv är en känslig fråga, kanske för att det är så tätt förknippat med vårt ursprung och våra blodsband.

■ ■ ■

Nästa månad börjar SVT sända den amerikanska versionen av dokumentärserien ”Vem tror du att du är?”, bara någon månad efter att den svenska upplagan av släktforskardramat firade säsongspremiär.

Programidén är enkel: folkkära personer letar efter sina för­fäder, och följer släktbanden bakåt, till fängelser, herre­säten, statarlängor och riddarhuset. Allt till tittarnas förtjusning.

Genom Mia Skäringers och Björn Skifs ögon får vi också syn på den moderna berättelsen om vårt land: framsteg, utjämning, från armod till överflöd.

Samma sak uppstår inte sällan när vi tittar på vår egen släkt­historia. Då var det fattigt, nu är det rikt. Det var länge sedan, vi har rört oss framåt, jag är en annan. Sverige är ett annat.

Men är det så annorlunda?

”Intergenerationell rörlighet i inkomster och utbildning”. Det är namnet på en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, som kom 2012.

Det är en skrift fler borde titta i.

Genom att titta på 900 släkter i fyra generationer svenskar – födda 1898, 1928, 1956 och 1985 – har man studerat hur inkomst och utbildning går i arv.

Vi vet redan att föräldrars inkomst och utbildning spelar stor roll för barnens utbildning och inkomst, men Ifau har hittat nya, överraskande samband.

Om din gammelfarfar var välutbildad och välavlönad är du sannolikt det själv. Om han däremot var fattig och låg­utbildad är det stor risk att du också är det.

Att jämna ut ojämlikhet tar flera generationer och det går mycket långsammare än vad vi inbillar oss. Barnbarnsbarnen lever med det sociala arvet.

Till detta kan man lägga ekonomihistorikern Gregory Clarks forskning på svenska efternamn.

Clark studerar inkomsterna för svenskar med adliga efternamn och jämför dem med inkomsterna hos svenskar med efternamnet Andersson.

Han finner ett mönster: personer vars förfäder tillhörde 1700-talets adliga maktelit är än i dag överrepresenterad bland landets höginkomsttagare.

Mönstret går igen när det gäller vilka som har privata förmögenheter och vilka som har högstatusjobb.

■ ■ ■

Trots socialistiska experiment och avskaffade privilegier och trots familjebildningar över gamla klassgränser säger ditt efternamn fortfarande något om din sociala och ekonomiska status i vår tid. Andersson har fortfarande inte kommit ikapp.

Mot bakgrund av det här blir högervreden mot någon sorts arvsskatt i det närmaste komisk.

Sanningen är ju att vi redan har en sorts straffbeskattning på arvskiften.

Men det är inte Sveriges superrika som betalar.

ARTIKELN HANDLAR OM