ÅSIKT

Bort med mutorna ur assistansbranschen

Många assistansbolag använder sig av mutor för att kunna locka funktionshindrade till sina företag, enligt Sveriges Radio.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

16 000 personer med funktionsnedsättning har i dag rätt till personlig assistans i det egna hemmet. Sedan reformen infördes 1994 har den gjort Sverige till ett mer inkluderande samhälle. Med en personlig assistents hjälp kan personer som tidigare skulle ha varit hänvisade till ett boende på en institution bo kvar hemma och leva ett värdigare liv.

Det går inte att sätta en prislapp på det där, men det finns en kostnad i alla fall.

Stora pengar

Den så kallade assistansersättningen - pengar som personer med funktionsnedsättning kan få för att anlita personliga assistenter - betalas ut av Försäkringskassan och kostade 28 miljarder kronor i fjol. Det är stora pengar, och där det finns stora pengar dyker det inte sällan upp människor som olovligen försöker göra sig en hacka.

Redan 2005 pekade Brottsförebyggande rådet, Brå, ut ersättningen som ett högriskområde för bidragsbrott. 2011 visade Inspektionen för socialförsäkringen i en undersökning att fusk med assistansersättningen är landets mest organiserade bidragsbrott. Brotten går bland annat ut på att assistenter får lön för arbete som inte utförs och att pengarna för de påstått arbetade timmarna fördelas mellan personer som är inblandade i bedrägeriet.

Från 2011 till 2013 ökade polisanmälningarna om misstänkt bidragsfusk inom assistansersättningen från 53 stycken till 101. Återkraven ökade från 42 miljoner kronor till 78 miljoner kronor.

I dag rapporterar radions Ekonyheter att svenska assistansbolag försöker locka till sig brukare med hjälp av mutor.

Brottslingar blir kvar

Familjemedlemmar - som ofta företräder de funktionsnedsatta - lockas med semesterresor, pengar och TV-apparater för att skriva kontrakt med bolagen. Kampen om brukare - och skattepengar - hårdnar.

– Problemet med mutorna är att det gör att brukarens anhörig eller den gode mannen kan få ganska starka ekonomiska incitament att inte byta bolag, att inte klaga på vanvård eller dåligt utförd assistans, säger Brå-kriminologen Johanna Skinnari till Ekot.

Mutorna gör dessutom att de assistansbolag som sysslar med mutbrott riskerar att bli kvar på marknaden. Det - tillsammans med annat fusk och fiffel med ersättningen - kan komma att undergräva hela idén med assistentersättningen.

Hur kommer det sig att kostnaderna för assistansersättningen ökat med över 700 procent sedan det infördes för 20 år sedan? Är ett system där man själv är arbetsgivare åt sina assistenter verkligen det bästa?

Handlar om trovärdighet

Det finns saker att ta i här, både vad gäller mutor och annat fusk.

När Inspektionen för socialförsäkringen utredde hur man skulle kunna förebygga och bekämpa brott i bland annat assistansersättningen landade man några slutsatser:

Ökat utbyte av information mellan olika myndigheter och ökade spaningsresurser för polisen vid misstanke om bidragsbrott. Dessutom ville man att polis och åklagare kopplas in tidigare i Försäkringskassans kontrollutredningar.

Det var kloka synpunkter då och det är kloka synpunkter i dag.

Rutinerna för bedömning och utredning när man beviljar ersättningen bör nog också utvecklas och göras bättre.

Det är viktiga steg för att systemet med personlig assistans även i framtiden ska kunna fungera och ses som trovärdigt - båda av personer som behöver stöd och personer som inte gör det.

Daniel Swedin