ÅSIKT

Arbetstid – en rättvisefråga

Foto: Illustration: ROBERT NYBERG
HELTID Personer som förvägras att jobba heltid har sämre förmåner, löne- och kompetensutveckling.
LEDARE

25 MARS 2015. Rätt till heltid

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Tvåhundratusen människor tvingas i dag arbeta deltid trots att de helst av allt ­skulle vilja arbeta heltid.

En människa som förvägras ett fast heltidsjobb är en människa som tjänar sämre­, har sämre förmåner, har svårare att följa med i löneutvecklingen och har svårt få kompetensutveckling. Det är en människa som får sämre pension och sämre ersättning när hen är sjuk, arbetslös eller föräldraledig.

Och det är en människa som med ganska stor sannolikhet är kvinna. Enligt ­Statistiska centralbyråns senaste jämställdhetsrapport arbetar bara 71 procent av kvinnorna heltid, men hela 93 procent av männen.

Kvarleva från förr

Varannan arbetarkvinna arbetar deltid. Var fjärde tjänstemannakvinna gör det.

Deltidsarbetet inom kvinnodominerade yrken är en kvarleva från en tid då män förväntades försörja sina familjer och kvinnors arbete på sin höjd sågs som ett välkommet tillskott till hushållskassan. Bortsett från några krist- och sverige­demokrater så vill inga politiker ha det så i dag.

Och ändå erbjuder färre än varannan svensk kommun – där politiker ju är ­arbetsgivare – sina anställda att arbeta heltid om de vill. Är det inte märkligt?

Rätt till heltid har på rader av social­demokratiska partikongresser förts fram som krav. Det har inte hjälpt. Det har ­heller inte löften från arbetsgivare – inte minst i just kommuner och landsting – gjort. Fackliga påstötningar har inte ­bitit.

Heltid ska bli norm

I går samlades politiker från kommuner och landsting för att välja ny ord­förande och styrelse för SKL, det offentligas arbetsgivarorganisation. Det blir rödgrönt styre och socialdemokraten ­Lena Micko tar över som ordförande.

I en debattartikel i Aftonbladet lovar hon att SKL nu kommer föreslå en skrivning i kollektivavtalen som slår fast att heltid ska vara norm för alla som är anställda i landets kommuner och landsting.

Tvingade till obetalt uppehåll

Det är utmärkt, men risken är att de anställda i offentlig sektor kommer att få betala för rätten till heltid. I kommuner som infört rätt till heltid tvingas personalen inte sällan jobba delade turer – där en arbetsdag delas upp i flera arbetspass med timmar av obetalda uppehåll där­emellan.

Heléne Fritzon (S), nyvald ordförande i SKL:s handlingsdelegation, säger i en intervju med tidningen Kommunalarbetaren att delade turer inte går att avtala bort centralt. Det får skötas lokalt.

Precis så har man argumenterat i åratal när det gäller rätt till heltid, med känt resultat.

Det tycks som att välfärdens kvinnor vunnit striden om att de som vill ska få ­arbeta heltid. Striden om att arbetsdagarna ska vara sammanhållna har bara börjat.

ARTIKELN HANDLAR OM