ÅSIKT

När polisen pratar måste det bli rätt

Raljanta kommentarer på Facebook och felaktigheter om gärningsmäns ursprung undergräver förtroendet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Midsommaraftons natt. På en gångväg hittar polisen i Huddinge en utslagen ung man. De bestämmer sig för att fotografera mannen. De bestämmer sig sedan för att ladda upp fotot på polisens Facebook-sida. Och de bestämmer sig slutligen för att lägga till en bildtext: "Hjälplöst havererad i sina egna spyor".

Om detta berättar P3 Nyheter i dag. Agerandet är anmält till Justitieombudsmannen, men polisen som laddade upp fotot kan inte tycka att man gjort något fel. Folk är för lättkränkta, tycker han.

Skuldbelägger offer

Med över 100 konton på Facebook, nästan lika många på Twitter och en handfull på Instagram är polisen den absolut största svenska myndigheten på sociala medier.

Så ska man öka tryggheten, få hjälp med att lösa brott och nå ut med information till allmänheten. Men det finns mer: aprilskämt, mer eller mindre inspirerade tankar om vardagens små händelser, bilder på polishundar och - som vid händelsen i Huddinge - moraliserande och illusionslösa inlägg om brottsoffer och gärningsmän.

Journalisten Elina Pahnke har i Helsingborgs Dagblad uppmärksammat hur polisen på skuldbelägger våldtäktsoffer. I ett inlägg på Facebook meddelar polisen unga att fester är den vanligaste platsen att bli våldtagen på. Men, om man inte använder droger eller alkohol slipper man riskera att bli våldtagen. Så förskjuts ansvaret från gärningsman till offer.

Polisregionerna Syd och Stockholm har tidigare fått kritik av JO för att flera inlägg bitvis präglas av en raljerande ton som är mindre lämplig för den som företräder polisen. Ett känt exempel är hur polisen under rubriken "IBLAND ÄR DET INTE LÄTT!" skrev om en ung tjej som hade skurit sig med ett rakblad men inte var "samarbetsvillig" när polisen kom.

I början av året riktade JO kraftig kritik mot Växjöpolisens närvaro på sociala medier efter ett inlägg om “offerkofta-invandrare” som möter “motstånd i livet”. Enligt JO stred inlägget mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

Värre än en olycklig formulering

Det är nu inte bara på sociala medier polisen tycks agera osakligt när man talar med medborgarna. Efter de många anmälningar om sexuellt ofredande vid helgens stadsfestival Putte i Parken i Karlstad publicerade Värmlandspolisen detta på sin hemsida:

“Det råder ingen tvekan om vilka som tar sig dessa friheter. Gäng med 7-8 killar tillhörande gruppen ensamkommande barn.”

TV-debatter redan hållits och debattartiklar har redan skrivits om flyktingpojkar som tafsar. Men nu backar polisen. Av sju gripna är bara två misstänkta ensamkommande ungdomar. En av de misstänkta är till och med 35 år. Kanske finns det även andra som "tar sig friheter"?

– Att säga att de kommer från en viss stad eller en viss grupp, det kan man inte göra. Det har varit ett blandat underlag, säger vakthavande befälet Eva Högfeldt till Göteborgs-Posten.

Till samma tidning säger chefen för polisområde Värmland, Lars Wirén att “det var en olycklig formulering och det ska vi ta till oss”.

Så vävs polisens Facebook-raljans ihop med deras tanklösa formuleringar om vilka som står bakom sexuella övergrepp.

För att polisen ska kunna agera effektivt mot brottslighet så måste de ha förtroende. Och om man inte klarar av att tala med medborgarna med eftertanke och precision - särskilt när det gäller övergrepp och kränkningar- så riskerar det förtroendet att undergrävas.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Daniel Swedin

ARTIKELN HANDLAR OM