ÅSIKT

Arbetsgivarna har ett ansvar för vårdkrisen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: Leif Jansson/TT
Om tio år kommer det saknas 11  100 specialistsjuksköterskor. Ytterligare tio år senare kommer det saknas 14 800 stycken.
LEDARE

Svensk sjukvård står inför enorma utmaningar. Om detta tycks nästan alla vara överens. Arbetsgivarna i Sveriges kommuner och landsting, SKL, spår att det innan år 2023 kommer behöva anställas 233 000 nya medarbetare inom vård och omsorg. Statistiska centralbyrån, SCB, talar om att det i framtiden kommer att råda stor brist på sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.

Åldrande befolkning

Stora pensionsavgångar, ett missnöje med yrkets löner och arbetsvillkor samt en åldrande befolkning som kräver mer vård samverkar. Och mest akut lär bristen på specialistutbildade sjuksköterskor bli. Om tio år kommer det saknas 11 100 specialistsjuksköterskor. Ytterligare tio år senare kommer det saknas 14 800 stycken.

Vad det kommer att leda till är också nästan alla överens om: växande operationsköer, stängda intensivvårdplatser och ett allt större tryck på akutmottagningarna.

Redan i dag är ju situationen ansträngd. Här och nu försöker svenska landsting lösa de mer akuta lägena med att ge extrapengar till personal som ställer in sina ledigheter. Andra försöker ordna det genom att för dyra pengar hyra in sköterskor från bemanningsföretag.

Läser med full lön

I går kunde radions Ekonyheter berätta om sjuksköterskan Maria Eriksson i Norrköping. Just nu läser hon till barnmorska vid Linköpings universitet och har full lön från sin arbetsgivare Region Östergötland. När hon sedan tar examen höjs hennes lön med 4 000 kronor, om hon jobbar kvar i landstinget.

I Östergötland inrättar de i år minst 40 så kallade utbildningstjänster där de erbjuder ekonomisk ersättning till den som vill gå en utbildning i bristyrket specialistsjuksköterska. Modeller där anställda får betalt under tiden de utbildar sig finns, enligt SKL, i samtliga landsting och regioner. I fjol rörde det sig om drygt 1  000 årsarbetare över landet, enligt Ekot.

SKL vill inte betala

Men arbetsgivarorganisationen SKL vill helst inte betala. Den anser att det måste vara staten som står för ersättningen när en sjuksköterska bestämmer sig för att vidareutbilda sig som Maria Eriksson gör.

Det kan man förstås tycka. Men inställningen – att inte vilja betala för att anställda ska kunna utveckla sin kompetens – har gjort att det redan i dag är svårt att få tag i rätt personal.

Som arbetsgivare har kommuner och landsting huvudansvar för de kommande årens personalutveckling. Om de inte med öppna ögon vill gå in i en vårdkris så måste de anstränga sig för att ge sin personal bättre arbetsvillkor, högre lön och möjlighet att utvecklas i arbetet.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM