ÅSIKT

Hur mycket skvallrar de i fikarummet på FRA?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Riksdagen har beslutat att Försvarets radioanstalt (FRA) ska få avlyssna vår internet- och telefontrafik. Verksamheten ska omgärdas av största sekretess.

Jo jo, så fort FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson känner sig ifrågasatt lättar han på sekretessen.

FRA:s spaning har förhindrat ett politiskt mord, försvarar han sig. FRA avslöjade en sovjetisk skenattack mot ett svenskt stridsplan 1985 och förklarade en svensk dödsstörtning 1996. Här kommer årtalen, och jag som trodde att den här verksamheten var så hemlig!

I trängt läge börjar Ingvar Åkesson skvallra.

Vad händer om några år? Hur mycket av vår mejltrafik kommer generaldirektören då att avslöja?

Hur mycket kommer de att skvallra om oss på i fikarummet på FRA?

Nyfikenheten driver många av oss. Journalister, politiker och säkerhetsagenter är yrkesgrupper som befinner sig i ett ständigt informationsflöde. Skvallret blir en del av jobbet.

Det är precis som man sa i den gamla regeringen: ”När det är uppe på regeringssammanträdet är det ute på stan.”

FRA kommer att spana på all internet- och telefontrafik som passerar Sveriges gränser. Verksamheten begränsar vår yttrande- och tryckfrihet.

Friheten att säga vad man vill, friheten att avslöja maktmissbruk utan att själv bli internerad. Det är friheter som har räddat många liv, Ingvar Åkesson.

För några år sedan besökte jag en munk i Kosovo. Han gömde flyktingar av alla religioner i sitt kloster och höll sig vid liv genom att hela tiden berätta vad som hände via internet. Det fria ordet blev hans livlina. Ingen vågade skjuta ihjäl en munk som kommunicerade med hela världen.

Men vad hade hänt med honom om de stridande parterna i Kosovo haft resurser att signalspana på hans allra första mejl? Hade de låtit honom leva?

Det fria ordet har säkert räddat Burmas demokratiledare Aung San Suu Kyi från ett öde mycket värre än husarrest. Hade hon någonsin fått Nobelpriset om hennes ord inte spritts utanför Burmas gränser?

Om vi bygger upp ett system för regelmässig spaning på alla svenska internet- och telekommunikationer, hur kan det då användas om vi får en annan regim?

Vi ska inte begränsa de mänskliga friheterna i våra system.

Skvaller kan underlätta vardagen för oss alla. Lundaföretaget Before har utvecklat en metod för att mäta skitsnack på jobbet. Ett standardföretag i Sverige skvallrar bort 17 miljoner om året.

De kallar det för den psykosociala spilltiden.

Men, säger företagets vd Lars Anderson, det måste finnas tid för skitsnack. Det skapar samhörighet mellan medarbetarna. Problemen uppstår när vi pratar för mycket. Idealet är att vi snackar bort ett par procent av arbetstiden, men i de flesta företag ligger den psykosociala spilltiden på 8–12 procent. Det betyder att vi ägnar en dryg månad per år åt att prata om våra problem i stället för att lösa dem.

Om vi tänker oss fikarummet på FRA. Om vi räknar med att de har en genomsnittlig social spilltid på 10 procent betyder det att de lägger ner minst en och en halv arbetsdag i månaden på att prata om problemen med den senaste spaningen. Låt dem koncentrera sig på de verkliga terroristerna. Låt media, organisationer och vanligt hyggligt folk vara ifred.

Amelia Adamo var en modig chef jag hade här på Aftonbladet. Det är några år sedan, men jag kommer fortfarande ihåg att hon inte kunde följa med på en personalfest.

–?Nej, men ni måste ju ha någon att prata om, sa hon glatt.

Vi sa inte ett ont ord om henne den kvällen.

Det handlar helt enkelt om tillit.

ARTIKELN HANDLAR OM