ÅSIKT

När får vi en IT-politik värd namnet?

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Rädda Ericsson, Persson, vädjade Metalls ordförande Göran Johnsson i måndagens Aftonbladet. Ericssons kris är allvarlig för svensk ekonomi. Utbyggnaden av tredje generationens mobiltelefoni, 3G, har gått i stå, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden. Det drabbar ett telekomföretag som Ericsson vars existens bygger på att leverera utrustning till telenäten.

Teleoperatörerna i Europa har inte råd att bygga ut 3G-nätet i den takt som var förväntad. De lider av de svindyra licenser som de tvingades köpa.

Sverige valde lyckligtvis inte auktionsmetoden vid fördelningen av 3G-licenserna. Men även här har nätutbyggnaden gått i stå. Branschen tigger nu om att regeringen ska lätta på reglerna och inte kräva fullt så heltäckande kapacitet så snabbt.

3G-fiaskot visar hur feltänkt idén är att marknaden ska stå för infrastrukturutbyggnaden. Staten avreglerar men inser att det blir regionalpolitiska och sociala problem om bara storstadsområdena får bra IT-infrastruktur och ställer därför särskilda krav på täckning i hela landet till rimliga kostnader. Marknad, men ändå inte. Halvmesyren resulterar i stagnation och moment 22.

Likadant är det med bredbandsutbyggnaden. De strategiska infrastrukturbesluten togs mitt under IT-yran, då marknadens aktörer utlovade generösa satsningar. Tyvärr tog staten de rosenkindade IT-grabbarna på allvar och lade hundra års erfarenhet av klassisk infrastrukturpolitik på hyllan.

Det gick förstås inte alls. IT-minister Björn Rosengren tvingades inse att marknaden inte skulle fixa en bredbandsutbyggnad i hela landet. Svenska Kraftnät fick uppdraget att hänga upp fiberoptiska kablar i elstolparna så att alla kommuner kunde nås av ett stomnät, statligt stöd infördes till kommunala områdesnät samt skatteavdrag för fastighetsägare och företag.

Ändå är vi miltals ifrån löftet om "bredband till alla".

Inför hotet att Ericsson kan försvinna ur svensk ägo agerar regeringen smått panikartat. Mona Sahlin tillsätter en "aktionsgrupp" för 3G. Björn Rosengren ger uppdrag till Vinnova att skapa ett utvecklingsprogram för IT/telekomsektorn. En ny IT-delegation bildas som ska utreda hur användningen av informationsteknik kan stimuleras i offentliga sektorn.

Allt detta handlar om att kläcka idéer för olika tjänster. Statens självklara ansvar - infrastrukturbyggande - vill regeringen inte ta. Däremot engagerar den sig gladeligen i det som faktiskt marknaden är bra på - tjänsteutveckling.

Visst måste det finnas tjänster (de finns!) för att vi konsumenter ska ha nytta av den nya tekniken. Men så länge det inte finns någon framtidssäker IT-infrastruktur, i vilken ingår fiberoptiskt bredband och nya generationers mobiltelefoni som når alla i hela landet, är behovet av nya avancerade tjänster begränsat. Vem efterfrågar en toppmodern bil så länge det bara finns tjälskadade grusvägar att köra på?

Dags för en IT-politisk nystart.

Helle Klein

ARTIKELN HANDLAR OM