ÅSIKT

Skatteväxling är en strålande idé

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag promenerar finansminister Bosse Ringholm till riksdagen. Med sig har han ”nådiga luntan” som numera är en cd-skiva. Det mesta av budgeten har redan läckt ut. Först nu får vi dock möjlighet att bedöma helheten i den röd-gröna ekonomiska politiken.

En bärande del av budgetuppgörelsen handlar om skatteväxlingen. Höjda bensinpriser i ett läge när oljepriset redan är högt kan med rätta ses som dålig tajmning. Den fördelningspolitiska utformningen av årets skatteväxling har också en del övrigt att önska, även om det höjda grundavdraget gynnar dem med lägst inkomster. Hårdare beskattning av energislukande tjänstebilar hade varit ett bättre grepp för att komma till rätta med transportsektorns miljöproblem.

Faktum är att Sverige har Europas mest bensintörstiga bilar och näst Albanien den äldsta vagnparken. Med en rätt utformad registrerings- och fordonsskatt utifrån hur mycket bensin bilen slukar plus en rejäl skrotningspremie kan detta mönster brytas.

Skatteväxling är en bra idé och inget som miljöpartiets förhandlare plötsligt kommit på. Många länder i Europa har insett att priset på arbete är för högt och priset på miljön för lågt.

Under 1990-talets andra hälft fanns en bred politisk uppslutning bakom skatteväxlingens idéer, inte minst centerpartiet var starkt pådrivande.

Ekonomiprofessor Erik Dahmén skrev redan 1968 boken ”Sätt pris på miljön”. I slutet av 1980-talet började principen om att den som skitar ner och förstör miljön ska betala kostnaden vinna insteg i maktens beslutsrum. Miljöminister Birgitta Dahl var en stark påhejare av PPP (Polluter pays principle).

Sverige införde världens första styrande skatt på kol-

dioxid 1991. Syftet var att pressa ned utsläppen för att undvika farliga klimatförändringar i framtiden. Biobränslen fick en marknad och vi kunde göra oss mindre oljeberoende. Sverige blev ledande i tillverkningen av värmepumpar.

Skatter har både en uppgift att dra in pengar till staten så att viktiga samhällsuppgifter kan

finansieras och att styra samhällsutvecklingen i rätt riktning.

I en globaliserad ekonomi blir det allt svårare att finna stabila skattebaser. Här kan miljöskatter bli räddningen. Men om miljöskatter syftar till att minska utsläpp är de väl ingen långsiktigt stabil skattebas, undrar vän av ordning.

Jo, det finns priskänsliga och mindre priskänsliga miljöproblem. Svavelskatten åstadkom direkt en

betydande minskning av svavelutsläppen för det fanns effektiv

reningsteknik. Den har stark miljöeffekt men ger inte statskassan så stora intäkter.

Koldioxidskatten är betydligt stabilare för det finns ännu inte tillräckligt billiga alternativ till fossila bränslen. I Sverige förbrukas årligen cirka 480 TWh energi. Energiskatter kan ge stadiga inkomster till staten under lång tid framöver och samtidigt styra utvecklingen mot ett mindre energislösande samhälle.

”Det gröna folkhemmet ska byggas”, sa statsministern i sin regeringsförklaring förra veckan.

Då behövs ett skattesystem som gynnar energieffektivisering och miljövänlig konsumtion och produktion samtidigt som det fördelar bördorna rättvist.

Göran Perssons gröna visioner kräver skatteväxling.

Helle Klein

ARTIKELN HANDLAR OM