ÅSIKT

Folket skapar sin egen offentlighet

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

"Tack för en utmärkt och viktig krönika... Jag kommenterar detta vidare i min blog om du är intresserad. Hälsningar Magnus Ljungkvist." Ljungkvist är aktiv socialdemokrat i Bromma och jobbar som landstingsrådssekreterare.

Jag kollar in hans blog (http://ljungkvist.blogspot.com). Klart ambitiös. Till och med nu i helgen kommenterade Ljungkvist senaste nytt och kritiserade Dagens Nyheters artikel om bloggandet (17/4).

Bloggandet har börjat ta fart i Sverige. För den icke så tekniskt intresserade läsaren kan jag berätta att det är en sorts dagbok på nätet (web log). Bloggaren skriver löpande om det han eller hon anser viktigt och låter sedan vem som helst kommentera.

I USA har bloggandet inneburit nya sätt att bedriva politisk propaganda. Bushvänliga krafter använde bloggandet till att skapa ett opinionstryck inför kriget mot Irak. I presidentvalskampanjen utnyttjade demokraten Howard Dean skickligt nätets möjligheter.

I Sverige har bloggandet hittills hört till den så kallade Timbro-högerns revir. Den mest uppmärksammade bloggen är nyliberalen Johan Norbergs johannorberg.net med kommentarer på både svenska och engelska. Chefredaktörskollegan P J Anders Linder på Svenska Dagbladet tog som första tidningsman steget ut i blogg-rymden (PJ Just nu).

Att en chefredaktör som redan har en stor arena i form av en dagstidning också ska ha en blog är lite märkligt. I dag (söndag) kunde jag i PJ Just nu läsa gårdagens lördagsledare som trycktes i tidningen och som lades ut på Svenskans nättidning. Vad är poängen?

Också etablerade politiker försöker sig numera på bloggandet.

"Jag befinner mig sedan några dagar tillbaka på Gotland för lite påskledighet", står det på finansborgarrådet Annika Billströms blog. Jag begriper att hon inte har hunnit "uppdatera" den med tanke på den senaste tidens händelser. Ändå är väl själva poängen med dagboksskrivandet att man ska delge läsarna vad som händer och sker? Just under turbulensen i Stockholms arbetarekommun hade en äkta Billström-blog kunnat bli intressant läsning. Hon kunde ha givit en alternativ bild till den som dominerade medierna.

Den digitala teknikens stora potential är möjligheten att skapa nya offentligheter och att ge röster som annars inte kommer fram chansen att nå en publik. Bloggandet har exempelvis exploderat i arabvärlden. Bara i Iran lär det finnas 65000 bloggar skrivna på persiska och flera hundra skrivna på engelska. Förra veckan bannlystes journalisten Massih Alinejad. Hon har bevakat det iranska parlamentet för reformvänliga tidningar men ansågs vara för kritisk. Nu har hon startat en blog i stället.

Bloggandet är dock redan gammal teknik. När jag var i New York i februari läste jag om den senaste tekniska innovationen - podcasting. Det är en sorts amatörradiosändningar som läggs ut på nätet och enkelt kan laddas ner i en iPod eller i någon annan MP3-spelare. Podcasting-fenomenet började i augusti 2004. I dag lär det finnas över 3500 podcast-shower i USA och antalet växer varje dag. Också i Sverige.

Barfota-journalister skriver sina egna tidningar, sänder sina egna radio-program och gör sina egna tv-shower. Karaoke-syndromet, att vi själva vill vara stjärnor, utmanar både den traditionella politiken och journalistiken.

Medborgarna vill inte bara konsumera utan skapa själva.

Helle Klein

ARTIKELN HANDLAR OM