ÅSIKT

Vår trygghet försäkras bort

"Människor som känner sig tvingade att ta en extra försäkring kommer förr eller senare att fråga varför de ska betala till den gemensamma tryggheten"

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Visst kan det sägas att politiken blir futtig när den handlar om ersättningsnivåer, inkomsttak och försäkrings-villkor. Plånboksfrågor, långt från de stora visionerna.

Ändå är det just med procentsatser och villkor samhället förändras, och den undersökning försäkringsbolaget Folksam presenterade i går visar att det just nu pågår ett systemskifte i Sverige.

Enligt Folksams undersökning tycker allt färre att ersättningen vid sjukdom eller arbetslöshet är tillräcklig. A-kassan ger i dag bara var fjärde anställd 80 procent av inkomsten och villkoren i sjukförsäkringen har skärpts. Dessutom innebär ”jobbskatteavdraget” större skillnaderna mellan den som har jobb och den som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet.

Ett resultat är allt fler tecknar egna inkomstförsäkringar för arbetslöshet och sjukdom, privat eller genom sin fackliga organisation. Enligt Folksam har i dag nästan en tredjedel av alla anställda en försäkring som ska komplettera a-kassan, och ännu fler har en extra sjukförsäkring.

Det är just här systemskiftet inträffar. Grunden för socialförsäkringssystemet har nämligen alltid varit att alla ska kunna känna trygghet, och just därför ska också alla vara med och bidra.

Formeln har stavats inkomstbortfallsprincipen. För de allra flesta skulle a-kassa eller sjukförsäkringen ersätta tillräckligt mycket av inkomsten för att skapa ekonomisk trygghet. Då räcker det inte med grundtrygghet.

Argumenten – vid sidan av de uppenbara välfärdsvinsterna – är ekonomiska. Ett gemensamt trygghetssystem ökar dynamiken och utvecklingskraften i samhället. Förändringar blir mindre skrämmande och utrymmet att pröva nya lösningar större.

Men det finns också ett politiskt, eller pedagogiskt, motiv. Eftersom alla får den trygghet en försäkring ger har det varit lätt att argumentera för varför alla också betalar.

Det är det sambandet som nu hotas. Och trots att systemskifte var ett förbjudet ord inför det senaste valet är det precis det som är politikens avsikt. Det är därför arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i går applåderade undersökningens resultat.

Människor som känner sig tvingade att ta en extra försäkring kommer förr eller senare att fråga varför de ska betala till den gemensamma tryggheten. Och när privata försäkringar och försäkringar via facket blir vanligare uppstår nya intressen.

Det gäller försäkringsbolagen som hittat en ny marknad, men kanske också arbetsmarknadens parter.

Vad händer med kraven på en bättre a-kassa när allt fler fackliga företrädare värvar medlemmar med den fackliga tilläggsförsäkringen som argument? Och hur kommer arbetsmarknaden att påverkas om allt fler arbets-givare tecknar avtal om privat vård för sina anställda?

Svaren är rimligen större klyftor, ökad otrygghet och mindre utrymme för utveckling.

Och plötsligt är frågorna om procentsatser och inkomsttak inte så futtiga längre.

ARTIKELN HANDLAR OM