ÅSIKT

Svenska löner kan visst höjas

LEDARE

I dag gick nog det riktiga startskottet för årets avtalsrörelse.

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I dag svarade IF Metalls ordförande Anders Ferbe på medlarnas första bud.

Arbetsgivare och fack inom industrin har nämligen precis svarat på de egna medlarnas första avtalsskiss, och även om någon kanske invänder kommer industrins avtal säkert att påverka avtalen på andra områden.

Arbetsgivarna har talat om ett lågt och långt avtal. Budet är 4,5 procent under de närmaste tre åren, och med tanke på att inflationsmålet fortfarande är 2 procent om året skulle det kunna kallas ett skambud. I synnerhet som fackföreningar i Tyskland - som brukar räknas som vår viktigaste konkurrent - kräver löneökningar på 5 procent i år.

Även om också LO-facken öppnat för ett längre avtal är kravet 2,8 procent för ett år och dessutom en ordentlig låglönesatsning.

Hävdar krisen

Arbetsgivarsidan hävdar förstås att den ekonomiska krisen gör det omöjligt att betala så mycket. Det är tveksamt på mer än ett sätt.

För det första är det svårt att hävda att den senaste vågen av varsel skulle bero på att svenska industriarbetare tjänar för mycket. Det är inte priserna som gjort att det varit svårt att sälja svenska industriprodukter. Problemen har i stället varit den ekonomiska krisen, en övervärderad krona och en politik som hållit Europa i ett järngrepp.

Inget av kan låga svenska löner lösa.

För det andra finns det faktiskt allt fler tecken på att ekonomin kan vara på väg att vända, även om situationen ännu är skör. Det talar inte för extremt låga löneökningar.

Rekordstora

För det tredje tjänar företagen och dess ägare faktiskt gott om pengar. Vårens aktieutdelningar har i vissa fall varit rekordstora, och vi har fått en debatt om hur ägarna undan för undan tagit en allt större del av produktionsresultatet.

På Svenskt Näringsliv tror man det beror på en konspiration. Sanningen är väl att den som söker en konspiration snarare borde fråga sig hur klyftorna kunnat öka så mycket utan att det blivit debatt.

Fack och arbetsgivare lär behöva medlarnas hjälp om de ska komma överens.

Den avtalsskiss som parterna i dag svarade på innehöll sannolikt inga siffror för hur mycket lönerna ska få öka. Det är ett jobb som återstår och som medlare och förhandlare nu måste göra.

Det är många som väntar på resultatet. Bara i år väntar 522 avtal på att förnyas, och resultatet av industriförhandlingarna kommer att lägga basen för de flesta av dem, precis som industriavtalen gjort de senaste femton åren.

Ingvar Persson