ÅSIKT

Lööfs jobbpolitik – ännu ett fiasko

Foto: COLOURBOX
BLOMSTRAR INTE Centerpartiets bidrag till regeringens jobbpolitik skulle få kroglivet att blomstra men har visat sig ineffektivt.
LEDARE

16 juli 2013

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Krogmomsen

Sänkningen av restaurangmomsen skulle bli Centerpartiets stora bidrag till regeringens jobb­politik.

En halvering av skatten skulle få kroglivet att blomstra, och antalet anställda att skjuta i höjden.

Så var det i alla fall tänkt, och det hjälpte inte att ekonomer försökte tala om dödviktseffekter och ett omotiverat branschstöd. För en gångs skull fick till och med finansminister

Anders Borg ge med sig.

■ ■ ■

För ett och ett halvt år sedan sänktes momsen på restaurangerna från 25 till tolv procent, ett slags välkomstpresent till den nya näringsministern och Centerledaren. Reformen kostade drygt fem miljarder, och hamburgerkedjorna jublade ikapp med Annie Lööf.

Nu visar statistiken att sänkningen av krogmomsen misslyckats när det gäller sitt viktigaste syfte, att skapa jobb.

Dagens Nyheter, som har gått igenom siffrorna, kunde i går berätta att restaurangerna på sin höjd har

något tusental fler anställda i dag än för två år sedan.

I en bransch som sysselsätter drygt 140 000 personer är det inte ens felräkningssiffror.

Fem miljoner kronor om året för en plats på en hamburgerrestaurang låter som en dyr arbetsmarknadsinsats.

Sänkningen av krogmomsen är ännu ett fiasko för regeringens arbetsmarknadspolitik, och det är knappast någon tillfällighet.

Regeringspartierna har nämligen bestämt sig för att försöka skapa nya jobb med breda subventioner till branscher där Borg, Reinfeldt och Lööf hoppas att det ska uppstå arbeten med små krav på kvalifikationer.

Vid sidan av stora hål i statskassan och märkliga fördelningspolitiska effekter – krogbesök och städhjälp konsumeras knappast av låginkomsttagare – skapar politiken två stora problem.

För det första är den in­effektiv. Miljarder vräks ut över branscher som ersättning för anställningar som skulle ha gjorts ändå.

För det andra gör den Sverige fattigare. Som Magnus Hedberg på fackförbundet Jusek häromdagen påpekade i Svenska Dagbladet går nämligen många av de nya jobb som trots allt skapas inte alls till ungdomar eller andra som har svårt att komma in på arbets­marknaden.

■ ■ ■

De utförs i stället av människor som har utbildning och kvalifikationer, men som dagens arbetsmarknadspolitik – arbets­linjen – pressar att ta de jobb som står till buds.

Trots att borgerliga politiker och ledarsidor upprepar motsatsen är Sveriges största problem faktiskt inte att vi har för få låglönejobb.

Problemet är att arbetsmarknaden är alldeles för dålig på att skapa arbeten där människors kompetens tas till­vara, och betalas.