ÅSIKT

Lönedumpning måste stoppas

Språksvårigheter, korta kontrakt och rädsla för att förlora jobbet gör organisationsarbetet svårt

Foto: PONTUS ORRE
orättvis arbetsplats Utländsk arbetskraft på svenska byggarbetsplatser påverkar villkoren för hela branschen, bland annat de anställdas lägre löner.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nästan var femte arbetare på svenska byggen kommer i dag från ett annat land, och är anställd av ett företag som inte är svenskt. I skogsbruket är mer än var

tionde anställd utstationerad, som det heter på EU-prosa.

Allt som allt handlar det om ungefär 18 000 personer inom LO-förbundens avtalsområden som arbetar för utländska arbetsgivarei Sverige. De absolut flesta – omkring 15 000 – finns i bygg­industrin.

Till det kommer omkring 3  700 utländska företagare med egna F-skattsedlar.

Utnyttjar kryphål

Det är några siffror ur den rapport om utstationeringen av arbetskraft som LO presenterade i går. Rapporten – som har tagits fram som ett underlag för den statliga utredning som nu tittar på den kritiserade Laval-lagen – visar att det främsta argumentet för att ta in utländska entreprenörer eller personaluthyrnings­företag sällan är att de kan erbjuda en speciell kompetens.

I stället handlar det om att pressa kostnader. Ofta sker det med lönedumpning eller försämrade anställningsvillkor. Ibland genom att företagen utnyttjar kryphål, som skillnader mellan de olika ländernas skattesystem.

Den svenska arbetsmarknaden förändras redan av internationaliseringen.

När nästan 20 procent av arbetet på svenska byggen görs av utländska arbet­are och utländska företag påverkas inte bara arbetsvillkoren för dessa. Det påverkar också villkoren för både anställda och företag i hela branschen.

Hårda krav på facket

På svensk arbetsmarknad fastställs lön­er och anställningsvillkor i princip av fack och arbetsgivare. Det har många fördelar, men ställer också krav. Modellen för­utsätter till exempel en hög organisationsgrad, och att parterna kan användastridsåtgärder.

I praktiken kan de fackliga organisationerna i dag inte upprätthålla rimliga arbets- och konkurrensvillkor i alla branscher.

Språksvårigheter, korta kontrakt och rädsla för att förlora jobbet gör organisationsarbetet svårt. Arbetsgivare som inte är registrerade, eller som inte har någon ansvarig på plats gör det omöjligt att förhandla.

Och konflikträtten är – som Vaxholmskonflikten visade – hårt kringskuren.

Handlar om rimliga villkor

Ska den svenska arbetsmarknads­modellen överleva måste problemen tas på allvar. LO har ett antal kon­kreta förslag, bland annat att huvudentreprenörerna tvingas ta ansvar, att registreringen av företagen blir bättre och att reglerna ändras så att fler utländska arbet­are får längre kontrakt.

Det handlar inte – som somliga kommer att hävda – om att stänga ute arbet­are från andra länder.

Det handlar om att skapa rimliga villkor, och rättvis konkurrens.