ÅSIKT

Miljöpartiet måste leva med makten

Foto: URBAN ANDERSSON
ÄR HUVUDAKT Svensk politik handlar just nu om Miljöpartiets svårigheter och det är inte svårt att räkna upp orsaker till misstron mot ledningen. Samtidigt tycks partiet ha problem med själva rollen som regeringsparti.
LEDARE

9 maj 2016

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Krisen i MP

Gustav Fridolin och Åsa Romson fick en kort frist. Under ett par dagar i förra veckan handlade det politiska samtalet om andra saker än partiets problem. Sedan började det läcka från valberedningen, och allt var som vanligt igen. Sahlinaffärer, vänsterkongresser och Björklunds Nato-kullerbyttor får ursäkta. Huvudakten i svensk politik just nu handlar om Miljöpartiets svårigheter.

Inga villiga kandidater

Enligt SVT Nyheter vill Miljöpartiets valberedning egentligen byta ut språkrören. Förtroendet är förbrukat. Det tycks dock inte finnas några villiga kandidater, i alla fall inte till posten som manligt språkrör. Uppgifterna om valberedningens tvekan avfärdades förstås. ”Snack” och ”rykten” menade till exempel Gustav Fridolin själv. ”Spekulationer helt enkelt”, förklarade den avgående partisekreteraren Anders Wallner i Ekots lördagsintervju.

Det må vara hur det vill med den saken. Om – och det är verkligen ett stort om – kongressen i helgen väljer att ge Fridolin och Romson fortsatt förtroende innebär det knappast det starka mandat språkrören önskade sig när de ställde sina platser till förfogande. Det är inte svårt att räkna upp orsaker till misstron mot den gröna partiledningen. Motorvägar, flygplatser och brunkol. Lappkastet i flyktingfrågan och hanteringen av Kaplan-affären. Och så vidare.

Problem med sin roll

Samtidigt tycks Miljöpartiet just nu ha problem med själva rollen som regeringsparti.

– En del av mig vill bara skrika, sa Gustav Fridolin till Aftonbladet efter det förra språkröret Maria Wetterstrands kritik.

Han tyckte inte att politikens resultat, som tusentals nya lärare, fick tillräckligt utrymme. Kollegan Romson känner antagligen likadant när hon till exempel tänker på klimatavtalet från Paris.

Pris som måste betalas

Det där är en känsla som de flesta inom politiken känner igen. Framgångar passerar utan större uppmärksamhet, medan brister och tillkortakommanden tar desto större plats. Många av kongressombuden som samlas på fredag vet det där. De har erfarenhet av makt, kompromisser och ansvar i sina kommuner. Och de vet

att det har ett pris som måste betalas av den som vill påverka verkligheten och vardagen. Men på riksplanet återstår det för Miljöpartiet att lära sig leva med makten. Det förändras inte av att byta språkrör.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

ARTIKELN HANDLAR OM