ÅSIKT

Låglönesatsning eller låglönejobb

I vinterns avtalsförhandlingar kommer LO-förbunden tillsammans att kräva en satsning på lågavlönade, till exempel i handeln.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Dagens sätt att förhandla fram löner har inte lyckats minska klyftan mellan kvinnors och mäns löner mer än marginellt, och det har inte kommit till rätta med den otrygghet som tillfälliga anställningar och ofrivillig deltid utsätter framför allt kvinnor för.

– För många kvinnor som till exempel arbetar i handeln kan det vara lika viktigt som lönen, sa fackförbundet Handels ordförande Susanna Gideonsson på en pressträff i samband med att LO:s representantskap i dag träffades på Söder i Stockholm.

Det finns saker svensk lönebildning inte klarat av särskilt bra.

Inga struntsaker

Med detta sagt, det finns två saker som svensk lönebildning verkligen lyckats med de senaste tjugo åren. Och det är inga struntsaker.

I stort sett alla svenska löntagare har fått reallöneökningar nästan vart enda av de senaste 20 åren. Det är närmast unikt.

Lönerna har dessutom kunnat höjas utan att det har skadat den svenska industrins export. Det är verkligen unikt.

LO förbunden kommer tillsammans att kräva en låglönesatsning när vinterns avtalsförhandlingar startar inom några veckor. Förbunden är också överens om att löneökningarna i industrin ska vara utgångspunkten för hela arbetsmarknaden.

Samordning och låglönesatsning

Det bestämde representanter för de fjorton LO-förbunden på dagens möte. Dessutom löper ju fackförbundet Kommunals satsning på undersköterskorna vidare i ytterligare två år.

Kanske låter det inte så märkvärdigt. Samordning, låglönesatsningar och industrinormen har de senaste årtiondena närmast uppfattats som ett slags signaturmelodi för LO:s insatser i avtalsrörelsen.

Havererade för ett år sedan

Riktigt så enkelt är det dock inte. Det är bara ett år sedan hela LO-samordningen havererade. Att komma överens om hur lönekraven för en och en halv miljon LO-medlemmar är inte det enklaste, i synnerhet som det påverkar hela arbetsmarknaden och över fyra miljoner löntagare.

– Ohyggligt komplicerat, sa IF Metalls ordförande Anders Ferbe efter beslutet i dag.

Han borde veta. Det är Ferbe och ledarna från de andra LO-förbunden inom industrin som har förankrat dagens beslut hos tjänstemannafacken Unionen och Sveriges Ingenjörer. Den saken ska vara avklarad nu.

Två av tre klara

Med ett beslut om LO-samordning och en plattform från facken inom industrin på väg kan man kanske säga att två stora hinder på vägen mot ett nytt avtal är passerade. Det viktigaste återstår dock, att faktiskt enas med arbetsgivarna.

Det tog inte Svenskt Näringsliv många minuter att formulera sitt missnöje med LO-kravet på en låglönesatsning. “Leder till färre jobb” deklarerade organisationens förhandlingsansvarige Peter Jeppsson och lät lite som ett eko av Ebba Busch Thor och Annie Lööf.

Eller om det kan vara tvärtom?

Vattendelare för samhället

Frågan om vi ska ha låglönesatsningar eller låglönejobb är en vattendelare för det svenska samhället.

Samtidigt säger Jeppson att han är positiv till att LO nu, till skillnad från för ett år sedan, har ett gemensamt yrkande. Det borde han vara.

Samordningen borgar, också enligt Svenskt Näringsliv, för ordning och reda i förhandlingarna. Det tjänar faktiskt alla på.