ÅSIKT

Arbetstid kan inte hyvlas som en ost

I förra veckan avgjorde Arbetsdomstolen en tvist mellan Handelsanställds förbund och Coop. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, på alla punkter. Nu tvingas anställda att ofrivilligt gå ner i arbetstid.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Går det att tala om frivillighet när din chef kallar in dig på kontoret och kräver att du antingen ska gå ner i arbetstid och lön eller förlora ditt jobb helt och hållet? Är det ett ens ett val?

Det är inte bara i amerikanska gangsterfilmer det finns erbjudanden som du bara inte kan tacka nej till. De förekommer på svenska arbetsplatser också.

I förra veckan avgjorde Arbetsdomstolen en tvist mellan Handelsanställds förbund och Coop. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, på alla punkter.

Mindre betalt

Historien börjar på hösten 2014 när butiksledningen för varuhuset i Marieberg utanför Örebro skulle genomföra ett besparingspaket. Butiksledningen tyckte att det borde ske genom ett nytt schema där nästan alla arbetade några timmar mindre.

På arbetsmarknaden brukar det kallas hyvling och är ett vanligt sätt för företag i arbetsintensiva branscher att spara pengar. I praktiken innebär det nästan alltid att de som redan har de lägsta lönerna får ännu lite mindre betalt. Ofta utan att egentligen få mindre att göra.

De anställda på Coop Forum i Marieberg opponerade sig, men vad skulle de göra. De skrev under sina nya anställningskontrakt men antecknade att det gjordes under protest.

Omplacerats

Facket, Handelsanställdas förbund, kunde egentligen inte göra mycket åt företagets beslut. Säger arbetsgivaren att det råder arbetsbrist så råder det arbetsbrist. Däremot krävde Handels att deras medlemmar skulle få en rimlig ersättning.

De hade ju i praktiken sagts upp och fått erbjudande om ett annat jobb med färre timmar. Därmed borde både uppsägningstid och regler om uppsägningslön gälla.

Coop hade en annan uppfattning. Företagets “erbjudande” handlade om en omplacering. Dessutom hade ju de anställda accepterat, om än under protest.

På ytan kan det se ut som paragrafer och formaliteter. I verkligheten handlar det om pengar till mat och hyra, och om hur en arbetsgivare får behandla sina anställda.

Arbetsdomstolen gick alltså på företagets linje. I lagens mening har de anställda inte sagts upp utan omplacerats, och de har dessutom gått med på de nya villkoren även om det skett under protest.

Butikspersonalen ska bara tacka och ta emot.

Ändra lagen

När politiker pratar om lagen om anställningsskydd, LAS, är det lätt att få intrycket att svenska löntagare har ett bergfast skydd. I verkligheten ser det oftare ut som på Coop i Örebro.

Lagen är som en ost full av hål, som Handels ordförande Susanna Gideonsson uttryckte det efter domen.

Det är inte rimligt att arbetsgivare från en dag till en annan ska kunna ta bort delar av människors försörjning, men det är alltså lagligt. Det är i alla fall beskedet från Arbetsdomstolen.

När det som är lagligt inte går ihop med det som är rimligt finns det egentligen bara en lösning.

Lagen måste ändras.

ARTIKELN HANDLAR OM