ÅSIKT

Det är inte hårdare tag som behövs nu

Foto: PETER WIXTRÖM
STÅR STILLA Utbildningsminister Jan Björklund verkar inte ha åstadkommit någonting med den svenska skolan – på sju år.
LEDARE

26 februari 2014

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ordning och reda

En vacker vårdag för nästan 17 år sedan –den 29 maj 1997 – deklarerade Jan Björklund på DN Debatt att skolan var i kris.

Han skrev att de ”skildringar som kommer från klassrummen, både från lärare och elever, är skrämmande: Elever som systematiskt stör, bråkar och hindrar kamraterna från att ta del av undervisningen. Elever som medvetet provocerar genom att konsekvent komma för sent, sitta med fötterna på bordet och vara oförskämda mot sina lärare”.

Nästan fria händer

Detta budskap upprepades, med ­variationer, ända fram till valsegern nio år senare. Sedan dess har Jan Björklund regerat på utbildningsdepartementet med så gott som fria händer.

Socialdemokraterna låg utslagna. Den nyblivna partiledaren Mona Sahlin ­kallade till förtroenderåd för att vädra ut de sista resterna av flumpedagogik ur den socialdemokratiska skolpolitiken.

I går kallade Jan Björklund återigen till presskonferens – för vilken gång i ordningen går inte att fastställa – för att ­presentera ytterligare en utredning om ordning och reda i skolan.

På mer än sju år verkar inte Björklund ha åstadkommit någonting.

I den senaste Pisa-undersökningen ­visade det sig att ordningsproblemen fortfarande är stora. Svenska elever är sämst på att komma i tid till lektionerna. Klassrummen är stökiga och utvecklingen går inte åt rätt håll.

Jan Björklunds kritik av ordningen i skolan slog an en sträng hos det svenska folket. Vi vill att elever ska få studiero, att de ska kunna koncentrera sig på undervisningen utan att störas.

Men Björklunds recept har varit verkningslösa. Ordningsproblemen är ingen supertanker som tar åratal  att vända. Antingen fungerar metoderna eller så gör de inte det. Ledorden för Björklunds politiska ­gärning är att det var bättre förr, ju förr desto bättre. En man som tror att införandet av ordningsbetyg är en lösning, har inte förstått vad som händer i skolan.

Kaoset ser ut att öka

Samma dag som Björklund gjorde sitt utspel gick det att läsa i DN att antalet barn som blev utredda för adhd-diagnoser ökade med 27 procent under förra året.

Ordningsproblem som av föräldrar och lärare upplevs på det här sättet går inte att lösa med hårdare tag. Dåliga ordningsbetyg kommer bara tolkas som att barnet inte får den hjälp och stöd det behöver.

I bästa fall kan den nya utredaren ­Metta Fjelkner, med bakgrund som ordförande för Lärarnas riksförbund, komma med bättre förslag. Björklunds metoder ­verkar bara ha lett till att allt fler barn måste få en diagnos för att få hjälp och att kaoset i klassrummen ökar.

ARTIKELN HANDLAR OM