ÅSIKT

Fredagen den trettonde som vi aldrig glömmer

I dag är det ett år sedan terrorattentaten i Paris där 130 personer dödades och 1 600 skadades. I valet 2017 väntas terrorn bli en stor fråga.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag skulle Sverige ha mött Frankrike i VM-kvalet på nationalarenan Stade de France. På grund av säkerhetsskäl spelades matchen redan i fredags. Det var nog många fans lättade över.

Oron efter de bestialiska attackerna för exakt ett år sedan lever kvar i Europas kollektiva minne.

Fredag den trettonde november var en dag som många hade längtat efter. På Stade de France spelade Frankrikes herrlag en prestigefull vänskapsmatch mot Tyskland inför fotbolls-EM som hölls i Frankrike i somras.

President Francois Hollande satt och hejade med tiotusentals andra fotbollssupportrar på läktaren.

Utanför arenan sprängde tre självmordsbombare sig själva till döds. En av dem hade försökt ta sig in på arenan men blivit stoppad av vakterna. Som av ett mirakel dödades bara en person utöver terroristerna själva.

Går inte att räkna offren

Ungefär samtidigt öppnade attentatsmän eld vid tre restauranger i de populära 10:e och 11:e arrondissementen i centrala Paris.

Minuterna efter attentaten utanför restaurangerna började fyra män skjuta urskiljningslöst i den fullsatta konsertlokalen Bataclan där det amerikanska bandet Eagles of Death Metal spelade.

Terrorsekten Islamiska staten tog på sig ansvaret för samtliga dåd.

Människor hade varit ute på fredagskvällen för att se på fotboll, lyssna på musik, umgås med vänner och ha det trevligt. Det slutade med att 130 av dem dödades och 1 600 personer skadades.

Antalet offer som attentaten skördade är egentligen otaliga. Hur ska man ens kunna räkna dem?

För terrorattentaten har inte bara dödat och fysiskt sårat människor. De har skadat tilliten mellan människor, spätt på fördomarna och minskat turismen till staden av ljus. De har också försämrat människors integritet och satt rättssäkerheten ur spel.

Efter terrorattackerna i fjol införde Francois Hollande undantagstillstånd som bland annat innebär att polisen kan göra husrannsakningar utan något domstolsbeslut.

Stundande presidentval

Undantagstillstånden skulle ha upphört i samband med nationaldagen den fjortonde juli i somras. Då inträffade terrordådet på strandpromenaden i Nice, mitt bland turister och nationaldagsfirande fransmän.

Nu har undantagstillstånden inget slutdatum.

Terrorn och den islamistiska radikalismen kommer med all sannolikhet vara en huvudfråga i presidentvalet som väntar 2017. Extremhögerledaren Marine Le Pen har använt dåden som slagträ mot den sittande socialistregeringen.

Så fungerar populismen.

Populisternas enkla lösningar

De gemensamma nämnarna för samtliga terrorister i Frankrike är att de haft en fattig bakgrund med kriminalitet eller osäkra och lågavlönade jobb. Den islamistiska terrorismen handlar givetvis om religiös extremism, men också om klass. För att bekämpa terrorn i Europa krävs ett gediget polisarbete. Men det förebyggande arbetet mot segregering och sociala problem är minst lika viktigt.

Populisterna har alltid enkla lösningar att erbjuda. Men redan 1700-talets fransmän förstod att frihet, jämlikhet och broderskap är den enda framkomliga vägen för ett anständigt samhälle.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.