ÅSIKT

Skolan förtjänar bättre än Fridolin

TIDEN HAR GÅTT UT Inför valet lovade Gustav Fridolin att rädda skolan på 100 dagar. Nu har den tiden gått med råge.
LEDARE

17 maj 2016. Regeringsombildning

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det viktigaste i Stefan Löfvens kommande regeringsombildning borde vara att ­byta ut Gustav Fridolin som utbildningsminister.

I går presenterade Skolkommissionen ett delbetänkande med en lägesbeskrivning över svensk skola.

Det är deprimerande läsning.

Kommissionen, ledd av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, konstaterar att kunskapsresultaten faller och att skolsegregationen ökar. Kunskapsförsämringarna är långvariga och tydliga. Familjebakgrund avgör i hög grad hur det går för ett barn i skolan.

Särskilt illa är det ställt för pojkar från arbetarhem.

Lägg på det en akut lärarbrist, usel styrning av skolan i många kommuner och det faktum att Sverige nu ska se till att många nyanlända flyktingbarn ska få en hygglig chans.

I debatten reduceras ofta skolans uppgift som något som ska tillfredsställa olika grupper på olika sätt. Oftast lärarna, ibland föräldrarna.

Men skolan är mer än så. Det är en nationell ange­lägenhet och den viktigaste delen i samhällsbygget.

Misslyckas Sverige med att skapa en skola som klarar att förmedla kunskap till alla barn, är det mycket som faller.

Vår idé om jämlika medborgare med förmåga att ­fullfölja sina demokratiska plikter, exempelvis. Den svenska ekonomiska modell som bygger på höga kunskaper i alla led.

Och viktigast av allt: Om kunskap ger frihet så ­dömer den svenska skol­politiken i dag stora grupper barn till ett liv i bur.

De senaste åren har det blivit förskräckande tydligt hur snett 90-talets stora reformer på skolans område slog. Kombinationen av

kommunalisering, ”fritt” skolval och oreglerad skolmarknad har lett till en situation där kunskaper faller och där skolan bidrar till att förstärka klassbakgrund. När det gäller resurser har skolan inte kommit ikapp de stora neddragningar som gjordes under 90-talskrisen.

Inför valet lovade Gustav Fridolin att rädda skolan på 100 dagar. Att tillsätta en Skolkommission var ­en av de mer ­konkreta sakerna han skulle göra.

Nu har den tiden gått med råge och kommissionens betänkande kan inte vara ­någon rolig läsning på utbildningsdepartementet.

– Den svenska skolan har förlorat sin själ, sa en till­bakahållet desperat Anna Ekström på presskonferensen i går.

Så borde en utbildnings­minister låta.

Sett i efterhand var det förmodligen ett misstag att ge posten till Miljöpartiet. Kärnfrågorna i skolpolitiken är kunskap och jämlikhet och då krävs det en socialdemokrat.

Helst en hårding som inte blir gisslan hos lärare eller kommunalråd och som har förutsättningar att skapa den nationella samling som nu behövs. En sådan person, högt respekterad i alla läger, är skolkommissionens ordförande Anna Ekström själv.

Gustav Fridolin skulle ­i sin tur behöva en nystart på något annat politikområde.

Det skulle alla vinna på.

ARTIKELN HANDLAR OM