ÅSIKT

Till slut krossar Hillary glastaket

Foto: MIKE BLAKE/REUTERS
63 PROCENT De tre viktigaste väljargrupperna för demokraterna är etniska minoriteter, ogifta kvinnor och amerikaner under 30 år. I år utgör de tre grupperna 63 procent av väljarna och kommer sannolikt föra Hillary Clinton till seger.
LEDARE

8 juni 2016 USA-valet

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Om inte något helt exceptionellt sker så kommer Hillary Clinton att vinna det amerikanska presidentvalet i november.

Detta uttalande baseras inte på en känsla. Utan på siffror.

I vår besatthet av galningen Donald Trump har vi missat en annan stor berättelse om USA: den om att landet långsamt skiftar åt vänster.

I sin nya bok ”Den längsta kampen – Hillary Clintons väg till makten” beskriver författaren och USA-kännaren ­Martin Gelin hur stödet för kvinnors, homo­sexuellas och minoriteters rättigheter de senaste decennierna vunnit mark hos amerikanska väljare. Och hur denna kamp allt tydligare går hand i hand med en ­kritik av ökande ekonomiska klyftor.

I boken beskrivs hur Ruth Bader Ginsburg tvingades motivera att hon som kvinna skulle få uppta en plats på juristutbildningen vid Harvard med att det var viktigt för henna att kunna stötta sin man som studerade där.

I dag är Ginsburg en av nio i USA:s ­högsta domstol, och en av landets mäktigaste personer. Och kvinnor behöver inte längre förklara varför de ska ha rätt att gå på universitet.

De tre viktigaste väljargrupperna för demokraterna är etniska minoriteter, ogifta kvinnor och amerikaner under 30 år. Tillsammans utgjorde de 51 procent av väljarna när Obama blev omvald 2012. Att mobilisera och foga samman denna nya majoritet var hans historiska bedrift.

De tar Hillary till Vita huset

I år utgör de tre grupperna 63 procent av väljarna och kommer sannolikt föra Hillary Clinton till seger.

Journalistik är besatt av konflikt och svärta. Och Donald Trump är lika lätt att slita blicken från som en bilolycka.

Men bilden blir för dyster om man ­bara fokuserar på honom och inte på den starkare, underliggande rörelsen för förändring som han är en motreaktion på. Visst är det så att många amerikaner – där­ibland många av de vita, manliga väljare som stöttar Trump – upplever en förlust av kulturella och ekonomiska privilegier.

Samtidigt påminner Gelin oss om de stora grupper som upplevt riktiga politiska landvinningar de senaste decennierna. Kvinnor har fått tillgång till jobb och utbildning, homosexuella har fått rätt att gifta sig. En man vid namn Barack Hussein Obama har suttit i Vita huset i åtta år – en byggnad som för drygt 200 år sedan uppfördes av svarta slavar.

Lutar längre åt vänster

Det är inga små saker, utan tecken på ett massivt värderingsskifte.

Det är inte heller en liten sak att ­demokraterna i USA nu går till val på en politik som ligger längre vänsterut än på decennier – både när det gäller rättig­heter, faktiska förslag och retorik.

Så Donald Trump och den överdrivna konflikten mellan Bernie Sanders och Hillary Clinton i all ära.

Den stora berättelsen om amerikansk politik just nu är ändå att efter åtta år med en svart president så kommer troligen nästa hyresgäst i Vita huset att vara en kvinna som gått till val på högre minimilöner, dagis och föräldraförsäkring.

Det är historiskt på så många sätt.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.