ÅSIKT

Harry Potter och den moderna staten

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: AP/WARNER BROS
Trotsar systemet Harry Potter och hans kompanjoner slåss för sin egen överlevnad men tvingas samtidigt bryta mot regler och förordningar på skolan.
LEDARE

I dag har ”Harry Potter och halvblodsprinsen” Sverigepremiär. JK Rowlings böcker om den unge trollkarlen har sålt i över 400 miljoner exemplar. Men det politiska temat i berättelsen lyfts sällan fram, trots att diskussionerna om statens roll i Harry Potter antagligen i högre grad kommer att prägla en hel gene-ration än någon statsvetenskaplig text.

Harry Potters trollkarlsvärld är en global-iserad, tjänstebaserad ekonomi där offentlig förvaltning är största arbetsgivare och där komplexa juridiska system samverkar med varandra och med ett internationellt rättssystem.

Jämför man detta med JRR Tolkiens ”Ringarnas herre” där Hobbitarnas minimala stat helt saknar betydelse för berättelsen. Då inser man vilken central roll politik, juridik och offentlig förvaltning spelar i Harry Potter.

Den första boken i serien utkom 1997. Det var samma år som Tony Blair klev in på Downing Street 10 och Harry Potters värld speglar i hög grad New Labours Storbritannien.

Bortsett från den ytterst primitiva finanssektor (På Gringotts bank existerar ingen finansiell innovation) är trollkarlsvärlden en integrerad del av den nya ekonomin. Baserad på en omfattande tjänstesektor och fullständigt beroende av invandrad arbetskraft från trollkarlar födda i människofamiljer (för att inte tala om exploateringen av husalfer) bygger samhället sin tillväxt på stora investeringar i humankapital: ”Utbildning, utbildning, utbildning!” som Blair skulle säga.

Utan tillväxt i befolkning eller kapital måste trollkarlsvärlden öka sin produktion per capita och enorma resurser satsas i utbildning på trollkarlsskolan Hogwarts. New Labour kunde bara drömma om liknande investeringar. Och drömde gjorde man.

I Harry Potters värld fungerar magi ungefär som teknik gör i vår: det är komplicerade krafter vilka kräver ett omfatttande politiskt och juridiskt ramverk för att kunna hanteras. Därav statens roll.

Efter att den onde Voldemort besegrades första gången misslyckades Trolldomsministeriet med att etablera fungerande juridiska strukturer och det är mot bakgrund av detta som allt börjar.

När det åter utbryter krig blir statens reflex lika naturlig som problematisk. Den vill skydda sig själv och det från början knappast demokratiska Trolldomsministeriet börjar ägna sig åt rättegångar utan försvarsadvokat, ’sanningsserum’ för att tvinga fram erkännanden samt omfattande övervakning.

Staten lägger även stort fokus vid politiskt spinn: att i media frammana en bild av att regeringen arbetar med att skydda medborgarna, vilket regeringen i själva verket inte kan. Mot en hänsynslös motståndare blir det politiska maskineriets tröghet plötsligt livsfarligt, men illusionen om statens makt måste upprätthållas.

Rowlings budskap är om något att detta är eviga dilemman. Harry Potter trotsar ständigt systemet, samtidigt är berättelsens utgångspunkt att en omfattande stat är nödvändig. På något sätt måste man hålla ihop det komplicerade samhället: utnyttja möjligheterna och hantera problemen som uppkommer med magin.

Fred bygger ofta på krig, frihet på ordning, stabilitet på förändring och säkerhet på rädsla. Politiken måste hantera dessa paradoxer. I en värld där den magiska (förlåt tekniska) utvecklingen skenar, blir det hela förstås än mer komplicerat.

Samt än mer viktigt att diskutera.

KK

ARTIKELN HANDLAR OM