ÅSIKT

Fler fattiga barn är ingen slump

”Även sjuka och arbetslösa har barn”

DYSTERT Barnfattigdomen i Sverige började öka 2008 efter att ha minskat i över tio år. Fredrik Reinfeldts skattesänkningar har slagit hårt mot de svaga med barn.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Besvärjelser behöver inte kastas av trollkarlar eller andra magiska varelser. En ­besvärjelse är en övertygelse som har mer makt över dig än ditt egna tänkande. ­Politiken är full av besvärjelser – från ­höger till vänster. ”Jobbskatteavdrag” har varit en av de kraftfullaste de senaste åren.

Ökade 2008 igen

Borgerliga politiker kan inte se ett ­samhällsproblem utan att mekaniskt mumla om att jobbskatteavdraget ­kommer att lösa även detta.

”Det mest verkningsfulla vi gör mot barnfattigdom är att genomföra ytter­ligare jobbskatteavdrag”, sa statsminister Fredrik Reinfeldt.

Fattigdomen bland barn har stadigt minskat från 1997 till 2007. År 2008 ­började den öka. I ”Agenda” i söndags försökte socialminister Göran Hägglund skylla på finanskrisen, men effekterna av en kris som började under årets sista månader kan inte ha hunnit slå igenom på det sättet.

Professor Tapio Salonen skriver i det kommande numret av Social Politik att det rör sig om ett trendbrott. Inget tyder på att 2011 skulle bli ett bättre år för ­Sveriges fattiga barn. Trots att ekonomin nu är stark. Med andra ord är barnfattigdomen ingen slump – det handlar om ­regeringens politik.

Kostar 15 miljarder kronor

Regeringen har finansierat sina skattesänkningar genom att försämra för sjuka och arbetslösa. Och även sjuka och ­arbetslösa har barn. Enligt Tapio Salonen skulle det kosta runt 15 miljarder att ­avskaffa barnfattigdomen i Sverige. Det är lika mycket som det femte jobbskatteavdraget kostar.

I regeringen är det paradoxalt nog ­Anders Borg som har börjat vakna upp ur sin egen besvärjelse om att jobbskatte­avdraget kommer att lösa barnfattig­domen. Vilket i och för sig inte hindrar honom från att införa fler jobbskatte­avdrag. Men i helgen öppnade han för satsningar på ensamstående föräldrar. Det är bra, men otillräckligt.

Samband med kvinnor och barn

Före och efter välfärdsomfördelning minskar barnfattigdomen i Sverige från över 35 procent till cirka åtta . Dessutom finns ett samband mellan barnfattig­domen och kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. För att lösa problemet krävs riktade satsningar och ambitiös ­politik. Det vågade socialdemokraternas Carin Jämtin inte riktigt säga i ”Agenda”. Hon pratade allmänt om att få människor i arbete. Trots Juholts dundrande retorik om barnfattigdomen känns socialdemokraterna ängsliga. Kanske just därför.

Juholt har hög volym, men har ännu ­inte visat att han menar allvar. Social­demokraterna borde bestämma sig för att avskaffa barnfattigdomen till år 2020, men då måste partiet våga säga att detta är det jämlikhetsmål som man prioriterar.

Och då kan annat behöva stå tillbaka.

Katrine Kielos

ARTIKELN HANDLAR OM