ÅSIKT

Socialdemokrati är ingen countrysång

Foto: JERKER IVARSSON
BLÅA TONGÅNGAR I stället för bombastisk retorik där världen målas blå som en Johnny Cash-låt borde Håkan Juholt ta sig samman och vända sig till folket med resonemang snarare än besvärjelser.
LEDARE

2 OKTOBER 2011. Socialdemokraterna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Håkan Juholt har varit partiledare i sju månader och har fortfarande inte hållit ett enda tal riktat till svenska folket. Juholt­ har talat till det socialdemokratiska partiet – och det är något annat.

Partiledaren har gått på om ett gemensamt samhällsbygge som nedmonteras, solidaritet som gröps ur, kulturpolitik som körs över av nyliberalismen med stort N och individer som står kvar blottade­ och ensamma utan paraply.

Håkan Juholt verkar gilla den här typen­ av tonläge: Allt är till salu, människo­värdet tillfaller den som är i stånd att köpa­, alla de gemensamma drömmarna är inställda, tågen har slutat gå, borgarna har sänkt skatten, nätterna är kalla, jag står i regnet, whiskeyn är slut, min kvinna­ har lämnat mig, min hund blev överkörd och ingenting i den här staden är längre detsamma ... 

Men socialdemokrati är faktiskt ingen countrysång.
 

Politik handlar om att ta makten och använda makten. Inom politiken är poesi­ ett verb. Att kunna formulera och precisera sammanhängande reformer. Vad Sverige behöver är en socialdemokrati som vinner nästa val.

2014 kommer det att vara tio år sedan alliansen bildades. En evighet i politiken. Om veckans uppror inom Kristdemokraterna fortsätter kommer Fredrik Reinfeldt att vara den ende partiledaren kvar från denna tid: En tid när förstagångs­väljarna 2014 fyllde åtta år och kollade på Grynet på tv.

Anders Borgs politiska recept som antogs 2005 i Göran Hägglunds trädgård kommer att vara nästan ett decennium gammalt. Att skydda människor borde redan­ nu vara viktigare än att skydda Borgs gamla plan. Moderaterna är i behov­ av såväl nya idéer som ödmjukhet och självdistans.

Varken arbetslösheten eller utanförskapet har minskat. Jobbcoacherna, där regeringen tog hjälp av före detta sekt­ledare, fingerpåläggare och hypnotisörer, bet inte heller. Fas 3, slutstationen

i den Reinfeldtska arbetslinjen, är i dag en större arbetsgivare i Sverige än Volvo. Antalet unga som förtidspensioneras har ökat med 37 procent. Och det var knappast­ vad alla de människor som lade sin röst på alliansen i hopp om ett bättre Sverige hade tänkt sig.

Problemet är att Håkan Juholt inte talar­ till dessa människor. Dessutom vet ingen vad han står för. Han verkar oförmögen att prioritera bland allt som flyger ur honom­ och då slutar det med att han, som i veckan, i stället råkar prioritera bort en grundbult i socialdemokratisk ekonomisk politik.
 

Juholt ville alltså lägga fram en budget där Socialdemokraterna inte längre står upp för en bra a-kassa.  Hans egen riksdagsgrupp gick i taket och media undrade om det var en vild högersväng för att visa att Juholt minsann inte är den traditionalist han ger intryck av. Knappast. Att stå upp för en vettig a-kassa är ingen skiljelinje mellan höger­ och vänster inom partiet. För personer som Thomas Östros eller Pär Nuder var det en självklar förutsättning för en effektiv ekonomisk politik. Ska ekonomin kunna utvecklas och gamla jobb ge plats för nya måste det finnas sociala broar som fungerar. Den som förlorar jobbet i lågkonjunktur ska inte heller straffas med en halverad inkomst­: det är varken rättvist eller bra för den ekonomiska återhämtningen. Att Juholt försökte strunta i a-kassan är inget tecken på högersväng utan, som LO-ekonomen Torbjörn Hållö konstaterade, bara på att Juholt inte verkar förstå den svenska modellen.

Nu måste Håkan Juholt ta sig samman. I stället för mer bombastisk retorik borde­ han tala om för väljarna att han tänker göra vad som krävs för att återfå den ekonomiska trovärdighet som social­demokratin förlorade under det röd­gröna äventyret.
 

Socialdemokraterna brukar gå fram på orter där partiets lokala näringspolitik står i förgrunden snarare än välfärdspolitiken – antagligen för att väljarna tar för givet att socialdemokrater skall klara av det senare. I Sverige har vi skapat ett solidariskt samhälle med de mest individualistiska människorna

i världen och några av världens mest framgångsrika företag. Juholt borde säga­ att det är detta som Socialdemokraterna nu tänker vidareutveckla. Fas 3 ska inte vara en större arbetsgivare än Volvo, sedan kan Reinfeldt kalla det för arbetslinje hur mycket han vill.

Juholt måste visa att han menar allvar och han borde säga att hans parti tänker avskaffa barnfattigdomen till år 2020. Det är det jämlikhetsmål som han tänker prioritera­.  Klyftorna ökar på många ställen­ i samhället men barnen är viktigast­ och politik är att välja.

Sedan borde Juholt göra klart att det politikområde­ som hans parti tänker förnya under mandatperioden är skolan. De fallande skolresultaten är ett nationellt misslyckade som angår hela samhället­. Jan Björklund försöker skylla i från sig, men till skillnad från vad skolministern hävdar, finns det gott om exempel på länder­ som på bara några år har lyckats förbättra sina kunskapsresultat mycket kraftigt. Varför ska Sverige vara sämre?
 

Håkan Juholt måste överlag bli mindre retorisk och mer intellektuell. Det måste bli mer resonemang och mindre besvärjelser. Framför allt måste han vända sig mer till folket och mindre till partiet.

Socialdemokraterna måste helt enkelt skaffa sig ett nytt tilltal.

Trots att partiledaren gillar Johnny Cash.

ARTIKELN HANDLAR OM