ÅSIKT

Det krisar – snart är EU:s tid ute

Ingen lösning på Greklandspolitiken i sikte

Foto: AP
Greklands finansminister Yanis Varoufakis presenterade inga möjliga reformer för att lösa landets ekonomiska kris under toppmötet i fredags.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Jag älskar deadlines. Jag gillar det svischande ljud de ger ifrån sig när de flyger förbi”, skrev Douglas Adams.

Så låter också EU-politiken.

Ny dag. Ny deadline.

För två veckor sedan var fredag den 24:e april absolut deadline för en överenskommelse mellan Grekland och dess fordringsägare. Men redan innan fredagens möte mellan eurogruppens finansministrar i Riga meddelades omvärlden att den inte skulle vänta sig någon uppgörelse.

Den nya Syrizia-ledda grekiska regeringen skulle ha presenterat en detaljerad reformplan på mötet för den grekiska ekonomin. Om den accepterades skulle Grekland få de pengar som landet relativt omedelbart behöver.

Stålarna är nämligen slut. Det finns inget kvar att betala varken fordrings­ägare eller grekiska pensionärer med nästa månad. Den grekiska regeringen skrapade dock i måndags ihop stats­finansernas motsvarighet till lösa mynt kvarglömda i jackfickor: De bad kommuner, sjukhus och nationella museum sätta över allt de har kvar till den grekiska staten.

Nu klarar sig landet några veckor till.

Finansminister Yanis Varoufakis presenterade ingen lista på reformer i fredags.

Toppmötet blev i stället snabbt, surmulet och resultatlöst.

Den grekiska regeringen är oenig med EU, ECB och IMF om vilken typ av reformer som Grekland ska tvingas till. De som har lånat ut pengar till Grekland trycker på för sänkta löner och stora förändringar i pensionssystemet. Den grekiska regeringen, som är vald på en populistisk vänsteragenda, vägrar.

Finansminister Yanis Varoufakis skrev inför fredagens toppmöte att ytterligare sänkta löner och pensioner inte kommer att lösa några av Grekland problem.

De kommer att riva sönder det redan trasiga samhället fullständigt. Folk kommer göra uppror och med ett vilt strejkande folk kan inga reformer av ekonomin genomföras.

Den grekiska regeringen kan tänka sig att gå med på vissa privatiseringar och på att skapa en fristående och förhoppningsvis fungerande skattemyndighet, skrev Varoufakis, men de vill inte gå så långt som EU just nu kräver.

Yanis Varoufakis har många poänger i sin kritik av åtstramningsreligionen i Europa. Nedskärningspolitiken har inte fungerat. Och till ett fruktansvärt pris.

Men Yanis Varoufakis är också oerfaren som förhandlare och verkar ha en förmåga att reta upp folk i onödan. Den grekiska regeringens flörtande med Ryssland samt att Grekland nu har en försvarsminister som slängt ur sig antisemitiska uttalanden, om att grekiska judar inte betalar skatt, gör det också svårt att hitta helhjärtade europeiska allierade.

Mer och mer har förhandlingarna om och med Grekland fått karaktären av duell mellan Yanis Varoufakis och hans tyska motsvarighet Wolfgang Schäuble.

Tyskland var ett av de länder som bidrog med mest pengar till de europeiska räddningspaketen. Otaliga konfrontationer har sedan dess förekommit mellan de två länderna om på vilka villkor Grekland ska betala tillbaka.

Yanis Varoufakis och Wolfgang Schäuble kunde dessutom inte vara mer olika.

Varoufakis är en känd ekonom med ett glamoröst liv, snabb motorcykel och svart läderjacka. Schäuble är en 72-årig tysk krist­demokrat och politisk veteran som sitter i rullstol sedan ett tragiskt attentat 1991.

Under hela greklandskrisen har Schäuble spelat rollen som kompromisslös tysk fordringsägare ovillig till solidaritet med andra europeiska länder. Det är lätt att glömma att han i sina tidigare politiska liv har tagit rollen som den övertygade EU-federalisten. Schäuble ansågs nästan alltid beredd att kompromissa eftersom han trodde på det europeiska projektets nödvändighet med varje ben i sin kropp. Särskilt dess betydelse för Tyskland. Efter andra världskriget kunde det inte längre finnas något tyskt nationellt intresse – det fanns bara ett europeiskt nationellt intresse.

Den europeiska unionen skapades i hög grad av kristdemokrater som Wolfgang Schäuble. I dag spelar han rollen som Merkels nedskärningstorped. Kriget som EU skulle få oss att glömma dyker hela tiden upp igen. Den grekiska regeringen begär bland annat nu 279 miljarder euro från Tyskland som kompensation för nazistiska krigsbrott samt ett lån som den tyska ockupationsmakten tvingade den grekiska centralbanken till 1943. Tyskland hävdar att en överenskommelse från 1960 redan har hanterat frågan och att det hela slutligen löstes 1990.

Så rullar krisen på.

Men det kommer att komma en dag inte alltför långt in i framtiden med en deadline som inte går att skjuta upp längre.

”Vi är alla medvetna om att tiden håller på att rinna ut” konstaterade Jeroen Dijsselbloem, ordförande i eurogruppen i fredags.

Om Varoufakis inte kan presentera reformer som både resten av EU och hans eget parti accepterar kommer Grekland tvingas till att omförhandla sin skuld. Det vore på många sätt en bra idé, det är svårt att se hur Grekland någonsin ska kunna betala tillbaka och ingen har tvingat någon att låna ut pengar till landet. Problemet är att en omförhandling kan tvinga Grekland ut ur euron. Detta vore riskabelt i en tid när världsekonomin just har börjat återhämta sig och det är dessutom inget som det grekiska folket vill.

Oavsett vad som händer så kommer Europa behöva lägga tid på att lösa både de ekonomiska och de politiska motsättningar som euron har blottlagt.

Valutan som skulle ena Europa. Delar Europa.

Och så kan det inte fort­sätta.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.