ÅSIKT

Barfota- diplomater ska rädda miljön

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det är inte någon frisk skogsdoft som möter besökaren på Internationella försurningssekretariatets kontor. Snarare en dunst från hyllmeter med gamla papper. Ändå har föreståndaren Christer Ågren och hans kollegor gjort mer än de flesta för rena sjöar och friskare luft.

Under 1980-talet bidrog dessa miljöns barfotadiplomater till att Storbritannien erkände försurningen som ett problem. Sedan dess har de på miljörörelsens uppdrag bildat opinion för minskade utsläpp. Med små ekonomiska resurser men stor sakkunskap. I bokhyllorna trängs rapporter från 1983 om kolets miljöeffekter med rykande färska EU-direktiv.

Ett strategiskt beslut var att tidigt satsa på Central- och Östeuropa.

– Vi stödjer miljöorganisationer i 15 östeuropeiska länder, berättar projektledaren Reinhold Pape.

Nu ska framgångarna upprepas på ett nytt område. I går invigdes det Internationella kemikaliesekretariatet i Göteborg. Fyra svenska miljöorganisationer står bakom och staten är med och betalar.

Det råder ingen brist på uppgifter. Industrins lobbyister satsar miljontals euro på en ihärdig kampanj för att tunna ut EU:s nya kemikalieregler.

Miljökommissionär Margot Wallström har tvingats backa steg för steg.

Förslaget blir offentligt i maj. Det kan fortfarande bli ett lyft för EU:s miljöpolitik, men ställer till problem för Sverige. En av stridsfrågorna är den svenska principen att farliga kemikalier ska bytas ut när det finns bättre alternativ.

– Om utkastet går igenom så tvingas Sverige överge sin utbytesprincip, varnade i går Mike Warhurst från Världsnaturfondens Brysselkontor. Ni måste tillåta ämnen som tidigare har varit förbjudna.

En liknande strid gäller bekämpningsmedel. I slutet av maj ska EU-kommissionen föreslå ändringar av reglerna. Margot Wallström slåss för att farliga ämnen i jordbruket ska ersättas med mindre riskabla.

– Vi nordiska miljöministrar har skrivit till kommissionen, sa statsrådet Lena Sommestad på gårdagens invigning. Jag är orolig över att dagens regler tvingar oss i Sverige att godkänna bekämpningsmedel som förut varit förbjudna.

Det finns fler skäl att vara oroad. EU:s utvidgning leder till ett mer intensivt jordbruk i Central- och Östeuropa. Då ökar användningen av bekämpningsmedel, som läcker ut både till dricksvattnet och till Östersjön. Ännu finns det ingen handlingsplan för att förhindra det, klagar miljövänner i Bryssel.

Det finns mycket att lära av pionjärerna på försurningssekretariatet. Även för politiker och myndigheter.

En viktig lärdom är att bygga nätverk med de nya medlemsländerna i EU. Annars kan det bli tvärstopp på miljöområdet när unionen växer. Regeringarna i Warszawa, Riga och Prag har bekymmer redan att klara det de lovat i medlemsförhandlingarna.

Varför satsar inte den svenska regeringen på ett rejält samarbete med Polen för att minska riskerna med kemikalier och bekämpningsmedel?

Mats Engström

ARTIKELN HANDLAR OM