ÅSIKT

Plötsligt börjar jakten på rovdjurskapitalismen

LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

De unga socialdemokraterna pressade sin finansminister hårt. När kommer jobben? Varför ska de svagaste bära den tyngsta bördan? Vart har partiets hjärta tagit vägen?

– Vårt största strategiska fel var de stora skattesänkningarna i slutet av 1990-talet, erkände finansministern. Nu trampar vi på bromsarna för att intäkterna inte räcker, men det borde partiet ha insett 1998.

Efter mötet i tyska Nordrhein-Westfalen frågade jag ungdomsförbundets ordförande om det politiska läget.

– Om vi förlorar delstatsvalet här 2005 kan oppositionen stoppa alla viktiga förslag i Berlin, varnade Marc Herter.

Hans mardröm kan besannas på söndag. Då går Tysklands största delstat till val. Socialdemokraterna har regerat i 39 år, men nu ligger maktskifte i luften.

Tolv procent, en miljon människor, går utan jobb. Stålskelett vittnar om fabriker som lagts ned. Tjänsteföretagen växer men anställer hellre ungdomar från högskolorna än dem som svetsat i 30 år.

Många har förlorat arbetskamrater och yrkesidentitet. Förra årets demonstrationer mot reformpaketet Hartz IV har förbytts i bitterhet över att tvingas klara sig på socialbidrag när man betalat till a-kassan hela sitt yrkesliv.

Det är en annan bild av den ekonomiska politiken än de stora medierna brukar ge. Reformerna är nödvändiga, heter det där. Arbetsmarknaden måste bli ännu mer flexibel.

Tesen utmanas av den kontroversielle Oskar Lafontaine. Han avgick som finansminister 1999 efter ett bråk med Schröder om skatterna. Nu framträder partiveteranen som ideologisk ledare för vänsteroppositionen.

Partikansliet avfärdar honom som populist. Och visst finns det sådana drag i senaste boken ”Politik für alle”. Höjd skatt för de rikaste ska räcka till alla möjliga reformer.

Men Lafontaines kritik går djupare än så. Företagen har sluppit betala för Tysklands återförening, menar han och hänvisar till att socialförsäkringarna ligger utanför skattesystemet. Därmed har löntagarnas avgifter bekostat en stor del av stödet till öst. Agitatorn från Saarland vill skattefinansiera välfärden och satsa på offentliga investeringar. Han argumenterar för en europeisk tillväxtpolitik som åter gör stimulanser möjliga.

Många traditionella SPD-väljare söker sig vänsterut. Andra väljer soffan eller lockas av kristdemokraterna.

Den socialdemokratiska partiledningen svarar med angrepp på ”rovdjurskapitalismen”. Ordföranden Franz Müntefering brännmärker hedgefonder som spekulerar istället för att investera.

Budskapet verkar gå hem. SPD gnetar sig upp i opinionsmätningarna, procent för procent. Kommer det att räcka?

Kristdemokraterna vill ha ännu tuffare reformer än Gerhard Schröder. I valkampanjen mjukar de upp sitt budskap. ”Ingen behöver vara rädd för Jürgen Rüttgers”, sammanfattar Der Spiegel budskapet från huvudkandidatens valmöte.

Väljarnas lust att pröva något nytt är socialdemokraternas svåraste motståndare.

Mats Engström

ARTIKELN HANDLAR OM