ÅSIKT

Ta de äldres oro på allvar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LEDARE

Att vara ofrivilligt ensam kan påverka den egna hälsan negativt. Det gäller oss alla, oavsett ålder. Men när vi blir äldre blir ensamheten än mer påtaglig.

Livskamrater går bort och vänskapskretsen blir allt mindre. Hälsan sviktar och det kan bli allt svårare att ta sig utanför hemmets väggar.

Var fjärde plats borta

Nästan sju av tio som bor på äldreboende lider av ensamhet, enligt en enkätundersökning som Socialstyrelsen har gjort. Och det gäller de som har

turen att få en plats. Sedan år 2000 har var fjärde plats på ­äldreboende tagits bort. I stället tvingas många äldre att bo kvar hemma mot sin vilja. Främst för att kommunerna vill spara pengar. Enligt hemtjänsten lever åtta av tio ensamma och majoriteten är kvinnor.

Det är stor skillnad att bo på ett äldreboende tillsammans med andra, med gemensamma utrymmen, än att bo ensam i sin lägenhet mot sin vilja. Inte minst eftersom hemtjänsten på många håll i landet har hög personalomsättning och slimmade scheman med undersköterskor som ofta bara har tillåtelse att göra exakt det som en biståndsbedömare har beslutat om. Äldre uppger i Socialstyrelsens undersökning att en faktor som påverkar känslan av ensamhet är att de tycker att hemtjänstpersonalen inte har tillräckligt med tid till sina arbetsuppgifter.

Saknar kunskap

Det handlar inte bara om fysisk ensamhet. Bemötandet och dialog är minst lika viktigt. I förrgår rapporterade Sveriges Radios Ekot att många äldre med hemtjänst har behov av att prata om existentiella frågor, om livet och döden. Förutom tid saknar också personalen många gånger utbildning och kunskap i hur man hanterar den kontakten. Nu kräver Sveriges samtliga pensionärsorganisationer att hemtjänstpersonalen ska utbildas i detta.

I vårt samhälle, så besatt av tiden, ska det effektiviseras och räknas på – vi glömmer bort vikten av den mellanmänskliga kontakten. Men då ska vi komma ihåg vilken inverkan det har på vår hälsa. Enligt Peter Strang, forskare på Karolinska institutet, innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress som i sin tur kan leda till högt blodtryck, ökad risk för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Och en högre risk för depression.

Det är ingen liten fråga med andra ord. Våra äldres ensamhet måste bli en fråga med högre prioritet. Behovet av mer personal är stort i både på äldreboenden och i hemtjänsten.

Fler händer ger mer tid att bota ensamheten.

ARTIKELN HANDLAR OM