ÅSIKT

De tävlar för mer än bara guld i OS

Foto: YASUYOSHI CHIBA/AFP
TÄVLAR UNDER OLYMPISKA FLAGGAN För första gången tävlar statslösa flyktingar under olympisk flagg. Chiengjiek är en av tio i laget och han var bara 13 år gammal när han tvingades fly från Sydsudan. Snart springer han 400 meter i OS.
LEDARE

5 augusti 2016

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Olympiska spelen

Människan är en märklig varelse. Vi kan resa till månen och tillbaka, men vi kan inte låta människor fly från ett land till ett annat. Inte ens för att undkomma nöd, svält och krig. Många fastnar i stället i ett ingenmansland. Men i kväll, när OS i Rio slår upp ­portarna, kommer sex män och fyra kvinnor att skriva historia. Det handlar om tio idrottare som inte kan representera de länder där de föddes, eftersom de tvingats fly därifrån. I stället kommer de att tävla för den olympiska flaggan.

Bär på en gripande historia

Truppen består av fem löpare från Sydsudan, två simmare från Syrien, två judo­utövare från Kongo-Kinshasa och en ­etiopisk maratonlöpare. Och alla bär på en gripande historia. En av dem är James Nyang Chiengjiek, 24, som snart kommer att springa 400 ­meter. Han var bara 13 år gammal när han tvingades fly från sitt hem i dåvarande södra Sudan. Hade han inte lyckats undkomma till Kenya hade han tvångsrekryterats som barnsoldat av rebellerna. En annan av de tio tävlande är 25-årige Rami Anis som simmade för Syrien i VM år 2009. Under kriget försökte regimen tvinga honom att ta ställning för diktatorn Bashar al-Assad. Dessutom riskerade han att bli inkallad till krigstjänst. Något han absolut inte ville vara en del av. 

Den yngsta tävlande i de nationslösas lag är Yusra Mardini, 18, från Syrien. Under flykten över Medelhavet stannade motorn och båten började ta in vatten. Hon lyckades tillsammans med sin ­syster, som också fanns med ombord, att göra det näst intill omöjliga: simma och bogsera båten ­hela vägen till Lesbos.

Vi får gå tillbaka till andra världskriget för att finna samma motsvarighet till ­dagens flyktingvåg. Men vad har vi lärt oss sedan dess egentligen? Teoretikern Hannah Arendt försökte redan för 60 år sedan förstå hur de europeiska länderna kunde stänga dörren för judar och andra flyktingar från Nazityskland. Detta skedde just genom att flyktingar blev rättslösa. I boken ”Totalitarismens ursprung” brottades Arendt med exakt de frågor vi i dag ställer. Är det ­rimligt att mänskliga rättigheter följer medborgarskapet i stället för människan? Hur ska vi skyddas som människor den dagen vi blir statslösa?

De tävlar för en annan ordning

Flera tidningar har skrivit att de tio idrottarna ”tävlar för världens alla flyktingar”. Men de gör faktiskt mer än så, de tävlar för alla oss som önskar en annan ordning på jorden. Bara genom sin närvaro utmanar de den förlegade idén om att människan bara kan existera fullt ut genom nationstillhörighet. De tävlar helt enkelt för hela mänskligheten.

ARTIKELN HANDLAR OM