ÅSIKT

Wallström får nyckelroll när Sahlin tar över

Foto: henrik hansson
hemma igen Aftonbladet träffar Margot Wallström vid ett besök på Brunnsvik i Dalarna. Men vi lär få se mer av EU-kommissionären på hemmaplan framöver – utfrysningen ur socialdemokratiska partiet är ett avslutat kapitel.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Margot Wallström sa nej till att efterträda Göran Persson. Men hon säger ja till att samarbeta med Mona Sahlin.

När socialdemokraterna om en månad väljer Sahlin till ny ordförande får de den populära EU-kommissionären på köpet.

Utfrysningen under Perssons tid är över. Wallström får en viktig roll när Sahlin ska leda partiets förnyelse. Med start direkt efter kongressen.

Jag träffar Margot Wallström på anrika Brunnsvik i Dalarna. Hon talar längtansfullt om folkhögskolemiljön.

Skönt är också att äntligen slippa frågan om hon vill bli partiledare. Men hon brinner av lust att engagera sig mer i det egna partiet.

– Det har jag velat hela tiden, säger hon.

Formerna för detta vill hon inte gå in på. Det får Mona Sahlin berätta när hon har blivit vald.

Wallström har drygt två år kvar som EU-kommissionär. Hon anser inte att det hindrar henne från att hjälpa till med att utforma den socialdemokratiska Europapolitiken.

– Som kommissionär är man politiker och inte tjänsteman. Vi deltar i våra europeiska partigrupper och det är inget konstigt med det, säger hon.

Göran Persson såg det inte så. Han ville inte ha med henne i valrörelsen till Europaparlamentet. Hon var inte välkommen till den senaste partikongressen. Schismen dem emellan blev en såpa.

Det är historia nu. Och om någon undrar: hon är inbjuden till partikongressen i mars när Mona Sahlin tar över.

Margot Wallström ser sig som en EU-ambassadör när hon är hemma. Att vara på möten runt om i landet är rent av roligast i jobbet. Hon ställer upp för alla som bjuder in och så ofta hon kan.

– Jag tycker att det är min plikt att berätta om vad som pågår i EU och stå till svars för det jag gör, säger hon.

Som miljökommissionär spelade hon en stor roll för att Kyotoprotokollet om en begränsning av växthusgaserna kunde träda i kraft.

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 övertygade hon och dåvarande miljöministern, den framlidne Kjell Larsson, Ryssland att skriva under. Det var ett avgörande genombrott.

Nu är klimatfrågan på allas läppar. Den toppar dagordningen på EU:s toppmöte i början av mars.

– Efter alla vackra tal och deklarationer måste det bli handling, säger hon.

Vår svenska kommissionär har även en central roll i arbetet med det nya fördraget. Hon är med i den så kallade Amato-gruppen av höga politiker och experter som försöker finna en lösning.

Frågan är komplicerad. Arton länder har sagt ja till det fördrag som alla regeringar kom överens om i juni 2004. Men två – Frankrike och Nederländerna – sa nej i folkomröstningar. Sju länder, däribland Sverige, har inte tagit ställning.

Hur denna knut ska lösas upp diskuteras intensivt just nu. Wallström och hennes grupp har inget färdigt förslag, men hon anger ändå hur en kompromiss kan se ut.

– Det första är att sluta tala om konstitution. Jag tror det var oklokt från början, säger hon.

För det andra kan man särskilja det som är nytt från det som redan ingår i gällande fördrag. Då blir det tydligare vilka förändringar som föreslås.

En tredje förändring är att bifoga ett protokoll eller liknande som betonar EU:s sociala roll. Nya områden, som klimatpolitiken, kan tas med.

Tillsammans tar de här förändringarna hänsyn till de olika invändningar som länderna har. Men inte så stora att de som sagt ja behöver fatta nya beslut.

Ett viktigt led i arbetet med fördraget är den deklaration som ska antas när EU fyller 50 år i slutet av mars.

Själv driver Wallström hårt behovet av demokratisering och öppenhet i EU.

– Jag välkomnar kritik och debatt. Det är det som är demokrati.

Medborgarna måste ha en röst i EU – från Brunnsvik till Bryssel.

Tommy Svensson