ÅSIKT

Näringslivets egen torped

Foto: MATS STRAND
Arbetslösheten diskuterades i riksdagen i mars förra året. Hans Karlsson (s), dåvarande arbetsmarknadsminister, ville modernisera anställningstryggheten och förenkla för arbetsgivarna, men också stärka de anställdas rätt. Nu vill Maud Olofsson (c) skriva om villkoren på den svenska arbetsmarknaden från grunden.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Efter Maud Olofssons senaste utspel är det säkrast att börja från början.

Jämfört med många andra länder ger den svenska lagen arbetsgivaren fria händer att minska personalen. Arbetsbrist är alltid en giltig orsak till avsked, och det är arbetsgivaren som avgör när det måste skäras ner.

Däremot kan inte chefen utan vidare peka ut vem som ska få sparken. Det är de anställdas trygghet.

Just nu utarbetas ett förslag till förändringar av lagen. Inför valet antog riksdagen ett förslag för att modernisera anställningstryggheten. Dåvarande arbetsmarknadsministern Hasse Karlsson ville förenkla för arbetsgivarna, men också stärka de anställdas rätt. Nödvändigt när allt fler tvingas till tillfälliga jobb. 700?000 svenskar arbetar i?dag på tidsbegränsade anställningar.

Förändringarna ska gå fort

Nu skriver Sven Otto Littorin om förslaget. Så sent som i måndags genomfördes en hearing i regeringskansliet. Förenklingarna för arbetsgivarna blir kvar, men de regler som skulle ha stärkt de anställda har försvunnit. De fackliga organisationerna är kritiska, men som vanligt när det gäller den nya regeringen ska förändringarna genomföras i högsta fart och utan att lyssna på invändningar.

Olofsson blåser till strid

Kaoset kring förändringarna i a-kassan har uppenbarligen inte avskräckt arbetsmarknadsministern.

För Maud Olofsson är Littorins förslag dock inte tillräckligt. I en intervju i gårdagens Svenska Dagbladet blåste hon till strid mot grunden i anställningsskyddet. Centerledaren tycker nämligen inte om turordningsreglerna.

Det är som sagt ingen liten sak, utan den princip löntagarnas trygghet bygger på.

Olofssons utspel kan inte heller jämföras med folkpartiledarens lite desperata försök att komma in i debatten. Medan Leijonborg avsiktligt valde ett område där han menade att alliansen ännu inte har en politik angriper Olofsson ett av fundamenten på vilket den nya regeringen valdes.

Åsiktsklyftan utgör utan tvekan ett hot mot regeringens trovärdighet.

I valrörelsen markerade Reinfeldt gång på gång att partiet omvärderat sin negativa syn på fackföreningar och kollektivavtal. En linje som regeringen hedersamt fullföljt i förhandlingarna om Vaxholmskonflikten.

Vill skriva om villkoren

Centerledaren är däremot kompromisslöst trogen den antifackliga linjen. Hon vill se begränsningar av

rätten till fackliga sympatiåtgärder, och hon svarar inte på frågan om hon vill att Sverige ska förlora processen om Vaxholm.

Olofsson vill skriva om villkoren på den svenska arbetsmarknaden från grunden, och det så snart som möjligt. Ett eko från Svenskt Näringslivs lokaler på Östermalm.

I Olofsson har näringslivet fått sin egen torped mitt i regeringen.

IP