ÅSIKT

Globaliseringen – gäller det alla?

Globaliseringen är det mest fantastiska som hänt mänskligheten, förklarade Lars Leijonborg som leder det nybildade globaliseringsrådet. Men Globaliseringen är ingen överideologi. Jobben klaras bäst i ett tryggt samhälle.
LEDARE
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Så kan den borgerliga alliansen pricka av ännu ett vallöfte. I?går höll det nybildade globaliseringsrådet sitt första möte.

Fem statsråd, företrädare för arbetsmarknadens parter och representanter för företag och forskar­världen ska enligt regeringen fördjupa kunskaperna och bredda diskussionen om hur Sverige ska hävda sig i den snabba globaliseringen.

Utbildningsminister Lars Leijonborg leder rådet och förklarade sig själv ha en mycket positiv syn. Globaliseringen är det mest fantastiska som hänt mänskligheten, sa han vid gårdagens seminarium.

Nu ska det bli fart

Om Sverige tillhör vinnarna eller förlorarna i denna utveckling ansåg Leijonborg dock vara en öppen fråga. Hittills har vi (läs: den gamla regeringen) inte gjort tillräckligt för att anpassa oss. Men nu ska det bli fart.

Tanken är att globaliseringsrådet ska engagera forskare och debattörer för att stimulera debatten och sedan leverera en slutrapport med ”policy-rekommendationer” i god tid före valet 2010.

Ingen hävdar på allvar att Sverige kan eller ska ställa sig utanför globaliseringen. Vi är en starkt exportberoende industrination och har mycket att vinna på fortsatt frihandel. Isolering är inget realistiskt alternativ.

Möjligheter – och risker

Det nya är att den globala marknaden vuxit, framförallt beroende på tillkomsten av de forna kommunistländerna samt länderna i Asien, framförallt Kina och Indien. Det har skett samtidigt som den tekniska utvecklingen skjutit ny fart och det är svårt att särskilja dessa fenomen.

Hur vi ska ta tillvara på möjligheterna och hantera riskerna är däremot i högsta grad kontroversiella frågor. De går inte att frikoppla från den övriga politiken. Skär regeringen exempelvis ned kraftigt på trygghetssystemen och vuxenutbildningen är det många som får svårare att hävda sig än de annars skulle haft.

Säkert kan man, som SEB:s chefsekonom Klas Eklund förutspådde, ena sig om att forskning, företagande, utbildning med mera behöver stimuleras. Svårare blir det när man kommer till frågan om hur särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden ska skyddas. I grunden handlar det om ideologiska frågor. Ska ökade löneklyftor accepteras som en oundviklig följd eller ska jämlikheten och en så stor sammanhållning som möjligt vara ledstjärna för politiken?

Sämre rustade

Internationalisering och omställning har Sverige klarat av tidigare. En viktig faktor har varit att fackföreningsrörelsen har bejakat strukturomvandlingen. Det har skett i vetskap om att samhället erbjudit ett gott skyddsnät. Bryts den kopplingen står vi betydligt sämre rustade att möta globaliseringen.

Globalt är det viktigt att den ekonomiska utvecklingen kommer alla till del, även de regioner och människor som nu halkar efter. Angeläget är exempelvis att stödja det internationella fackliga samarbetet och att hävda de mänskliga rättigheterna i arbetslivet.

Att regeringens globaliseringsråd ska bli ett forum för detta är nog att hoppas för mycket.

TS